Vad förenar världens politiska toppar nu när det nya året startar?
Biologisk mångfald — är ett av svaren. Det blev tydligt på One Planet Summit for Biodiversity i förra veckan. Biologisk mångfald klättrar på agendan. Inför toppmötet COP15, som planeras hållas i Kunming i Kina senare i år, finns därför gott hopp om en ny global strategi för biodiversitet. Här berättar Liza Ilskog på 2050 om mötet och vad det betyder för hållbarhetsarbetet.
Varför är biologisk mångfald i fokus?
- Redan förra året kändes lite som en nystart för uppmärksamheten runt biologisk mångfald. Det är med all rätt då en miljon djur- och växtarter är i riskzonen att dö ut under de närmaste decennierna. Den bedömningen görs av IPBES, den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald, en motsvarighet till FN:s klimatpanel, IPCC. Samma bedömning görs av WWF, som i Living Planet Report 2020 visar att bestånden av ryggradsdjur i världen i snitt gått ned med närmare 70 procent de senaste 50 åren. WWF lyfter storskalig markomvandling och förlust av livsmiljöer som huvudorsaker.
Vilket var syftet med One Planet Summit for Biodiversity?
- Att biodiversitet rönt större uppmärksamhet de senaste åren går inte att missa. Pandemin har ytterligare förstärkt insikten om behovet av att akut stoppa de eskalerande förlusterna av biologisk mångfald. One Planet Summit for Biodiversity, som i år hölls den 11 jan, är ett årligt högnivåmöte som initierades 2017. I år stod Frankrike och Macron som värd och mötet samlade bland annat Merkel, Trudeau, Han Zheng från Kina och Ursula Von Der Leyen från EU-kommissionen. FN och Världsbanken var medarrangörer. Ett syfte med mötet var att formulera mål om skydd av markbundna och marina ekosystem, resursmobilisering, samt främjande av jordbruk som gynnar både människan och naturen. Ett fjärde tema följde direkt av pandemin — kopplingen mellan avskogning, arters överlevnad och människors hälsa — med syftet att hindra framtida pandemier.
Under varje tema finns ett antal initiativ. Bland dessa fanns en ny koalition som ska verka för samfinansiering av program för klimat och biologisk mångfald. Även den nya Task Force on Nature related Financial Disclosure (TNFD) fanns med. Syfte med TNFD är att – på samma sätt som TCFD som fokuserar på redovisning av klimatrelaterade finansiella risker – nu också möjliggöra redovisning av finansiella risker relaterade till biologisk mångfald.
Hänger det ihop med klimatförändringarna?
- Ja absolut. Forskning visar att minst 30 procent av klimatåtgärderna kan relateras till naturen i form av livskraftig skog, våtmarker, hav osv. Samtidigt är det tydligt att bevarande av ekosystem kraftigt försvåras av de pågående klimatförändringarna. Smältningen av glaciärer vid polerna och ökenutbredningen i Sahel är tydliga exempel på det.
Det finns alltså ett ömsesidigt samband mellan klimat och biologisk mångfald. Eller för att uttrycka det mer drastiskt – vi kan inte välja mellan pest och kolera, vi måste jobba på alla fronter. Kopplingen mellan olika miljöfrågor syns i Agenda 2030 och har påverkat arbetet i EU med den nya taxonomin för miljömässigt hållbara investeringar. Taxonomin är uppbyggd runt sex miljömål. I ett första steg ska nu kriterier fastställas för mål som rör klimatbegränsning och klimatanpassning. Samtidigt påbörjas nu arbetet med övriga fyra mål i taxonomi, där biologisk mångfald är en viktig del. De ska antas före årets slut, så räkna med debatt om biodiversitet under kommande månader.
Vad hoppas du att uppmärksamheten på biologisk mångfald leder till?
- Jag hoppas att världen under COP15 antar en global strategi för biodiversitet. Hoten är stora men lösningarna är samtidigt många, så jag är hoppfull. Det stora engagemanget bland världens ledare tyder på att världssamfundet kan vara redo att klubba igenom en sådan. För att avslutningsvis återigen citera WWF:
- Vi sågar av den gren vi sitter på, vi behöver en ”New Deal for Nature and People”.