I början av coro­nakrisen utsågs livs­me­dels­sektorn som en av samhällets bärande sektorer. Lant­bruket är en viktig livsnerv, men delar av livs­me­dels­pro­duk­tionen är fort­fa­rande ett hot mot planeten. Lösningen är ett hållbart och lönsamt lantbruk. Hur kan vi bidra till det? Filip Celander, sakkunnig inom gröna näringarna, belyser läget.

Hur påverkar lant­bruket klimatet?
- En fjär­dedel av alla utsläpp av växt­hus­gaser kommer från jord­bruket, som använder 70 procent av vårt färskvatten och är den enskilt största orsaken till avskogning och utarmning av naturliga ekosystem. Lant­bruket är också den drivande faktorn bakom anti­bi­o­ti­ka­re­sistens och kemi­kalier från bekämp­nings­medel. Även om svenskt lantbruk är klima­tef­fektivt och restriktivt med anti­bi­otika och kemi­kalier ur ett inter­na­tio­nellt perspektiv behöver vi fort­sätta omställningen.

Hur kan ett hållbart och lönsamt lantbruk se ut i Sverige?
- Det positiva är att vi vet hur vi ska omvandla lant­bruket från planethot med små ekono­miska margi­naler till lönsam planetskötare. Det är prak­tiska lösningar som i många fall redan idag före­kommer på gårdar, även i Sverige.

  • Dra nytta av naturliga ekosystem­tjänster. Med produk­tions­me­toder som plöj­nings­fritt och rege­ne­rativt lantbruk bygger vi upp markens egen bördighet genom att nyttja naturliga processer, vilket minskar behovet av mine­ral­gödsel och driv­medel utan att ge avkall på skörden.
  • Hållbar inten­si­fi­ering. Med åtgärder som preci­sions­odling och digitala besluts­stöd­system kan marken ge högre produk­ti­vitet utan att påverka miljö och klimat negativt.
  • Balans mellan växt­odling och djur. En större andel protein i vår kost från växtriket skapar nya affärs­möj­lig­heter för svenska lant­brukare. Enligt en ny rapport växer mark­naden för växt­ba­serade prote­in­pro­dukter i rekordfart.
  • Aktiv kolin­lagring. Svenska lant­brukare tar betalt för den netto­kolin­lagring som sker med metoder som lyfts fram i Vägen till en klimat­po­sitiv framtid, bland annat utökad vall­odling, ener­giskog, mellangrödor och tillsats av biokol.
  • Från fossilt till förnybart. Fossil­fritt Sverige lanserade nyligen en färdplan för att göra lant­bruket fossil­fritt med inhemskt produ­cerade bränslen, vars utbyggnad är en affärs­möj­lighet för både jord- och skogsbruk.

Några exempel på initiativ här i Sverige?
Lant­männen skriver i Fram­tidens jordbruk att det redan idag eller inom några få år finns teknik och kunskap för att helt fasa ut de fossila utsläppskäl­lorna och minska klimat­på­verkan med 60 procent till 2030, samtidigt som avkast­ningen ökar. HKScan Sverige har startat Gårds­i­ni­ti­a­tivet, med åtgärder som både ger en minskad klimat­på­verkan och samtidigt är lönsamma för den enskilda gården. Ett spän­nande projekt är Svensk kolin­lagring som bygger en affärsmodell där lant­brukare kan ta betalt för kolinlagring.

2050 arbetar till­sammans med SLU och Jord­bruks­verket i KLOK, Kluster för ett lönsamt och klimat­po­sitivt lantbruk. Syftet är att skapa en plattform för att dela kunskap och skapa nya affärs­möj­lig­heter med andra parter i lant­bruket som delar visionen om en lång­siktigt hållbar och lönsam livsmedelsproduktion.

- På kort tid har ett flertal av Sveriges större gårdar gått med i klustret KLOK och vi ser att det kan bli ett värde­fullt utbyte av erfa­ren­heter, avslutar Filip Celander.