2015 gick till världshistorien som ett rekordår för förnybar energi. Under inget år har så mycket förnybar elproduktion installerats. För sjätte året i rad ökade nettoinvesteringarna i förnybart mer än dito för fossilt. 8,1 miljoner anställda återfanns 2015 inom sol‑, vind- och biobränslesektorn, en ökning med 5% från föregående år. Men synar man den regionala utvecklingen ser man att EU tappar mark. Allt enligt REN21:s Renewables 2016 Global Status Report som kom ut i juni.
Det globala nätverket för policyarbete kring förnybar energi, REN21, utkom innan sommaren med sin elfte upplaga av Renewables 2016 Global Status Report. På ett seminarium i Riksdagen 9 juni presenterade Christine Lens slutsatser från 2015.
2015 gick till världshistorien som ett rekordår för förnybar energi detta trots att priset på fossila bränslen rasade och de fossila subventionerna bestod.
Under inget år har så mycket förnybar elproduktion installerats (147 GW), en uppgång med 9% sedan föregående år, varav 63 GW vindkraft, 51 GW sol, 28 GW vattenkraft och 5 GW biokraft. Installerad solkraft har därmed ökat med 28% och vindkraft 17% på ett år. På 10 år har solkraftskapaciteten ökat med en faktor 10. Av total global elproduktion är nu cirka 24% från förnybara energikällor med vattenkraft 17%, vindkraft 4%, biokraft 2% och solkraft 1%.
På drivmedelsfronten ökade etanolproduktionen med 4% medan biodiesel backade med 1%, vilket gör att den samlade produktionen av etanol och biodiesel (inkl HVO) uppgick till 131 miljarder liter där etanol står för 74%. Inom det mer dieselvänliga EU är det dock det omvända där produktionen av biodiesel är mer än tre gånger så stor som etanolproduktionen.
För sjätte året i rad ökade nettoinvesteringarna i förnybart mer än dito för fossilt, vilket är mer än det visar eftersom man under denna period fått mer och mer solceller och vindkraft för varje investerad krona, och uppgick till 286 miljarder US-dollar, det vill säga ungefär hälften av Sveriges BNP. Antalet arbetstillfällen inom sektorn för förnybar energi uppgick till 8,1 miljoner varav nära hälften är inom sol och en tredjedel inom bioenergi. Av arbetstillfällena hamnade nära hälften i Kina och bara 15 % i EU.
På en global nivå är med andra ord nästan alla kurvor stigande. Mycket av utvecklingen sker dock i utvecklingsländer, Kina och Indien. Och där utvecklingen för förnybar energi går som allra långsammast är inom EU. Fortfarande ligger EU i täten när det gäller installerad kapacitet förnybar energi per invånare och andel av installerad effekt (44%), men satsningar på att utöka kapaciteten är blygsam jämfört med övriga världen. Antalet arbetstillfällen inom förnybar energi har minskat inom EU och återfinns nu främst i Kina, Indien, USA och Brasilien. EU:s investeringar i förnybar energi har minskat med 21% på ett år och med hela 60% sedan toppåret 2011.
Min reflektion till vad detta kan bero på är:
- Allmän ekonomisk stagnation gör att det kan vara svårt att hitta kapital för investeringar
- I en del av EU-länderna börjar systemeffekterna bli allt annat än marginella i kraftsystem som är anpassade för traditionell elproduktion, vilket utmanar både de tekniska och ekonomiska systemen.
- Handelssystem för utsläppsrätter med priser som är för låga för att investeringar i förnybar energi ska bli lönsamma.
En fjärde förklaring kan vara att i en växande ekonomi med ett växande energibehov utmanas inte krafterna bakom den traditionella fossila produktionen om endast tillväxten är förnybar. I en stagnerad ekonomi som EUs där dessutom energianvändningen ska minska innebär ny förnybar kapacitet att starka intressen utmanas dubbelt upp.
Förhoppningen är att EU trots detta snart kommer in i ”andra andningen” och får upp farten i den förnybara omställningen genom lösningar som smarta elnät, lagringsteknik, biokraftvärme och power-to-fuel. Då kan EU skapa konkurrensfördelar och bli en föregångare som banar väg för att inte andra delar av världen ska hamna i samma svacka.
Göran Erselius, 2050
Publicerat på fredag 26 augusti, 2016