Jämställdhetsfrågan är tätt sammankopplad med klimatförändringarna. Markus Ekelund, VD på 2050, och Linnea Turnstedt, jämställdhetsexpert på 2050, diskuterar varför större hänsyn och inkludering av utsatta grupper behövs i klimatdiskussionerna.
Varför är det viktigt att lyfta frågor som jämställdhet, jämlikhet och inkludering när vi bekämpar klimatförändringarna?
- Det är välkänt att rika länder har större netto-utsläpp än utvecklingsländer, däremot är det mindre känt att män generellt har en högre klimatpåverkan jämfört med kvinnor, exempelvis till följd av olika transportmönster, menar Linnea Turnstedt.
- Dessutom drabbar klimatförändringarna kvinnor i större utsträckning än män. Huvudorsaken är att det i majoritet är kvinnor som brukar jorden och producerar mat globalt, medan män lönearbetar. Befintliga socio-kulturella strukturer resulterar också i att kvinnor i högre utsträckning än män saknar kontroll över resurser, vilket gör dem än mer utsatta för stora förändringar såsom klimatet, säger Markus Ekelund.
Varför ska företag arbeta med jämställdhet och inkludering?
- Det finns goda skäl att prioritera jämställdhets- och jämlikhetsarbetet på organisationsnivå. Flera rapporter pekar på att företag med ett välfungerande jämlikhetsarbete har friskare, mer motiverade och engagerade medarbetare. Dessutom finns ett belagt positivt samband mellan hög diversitet i företag och ekonomiskt resultat, säger Linnea Turnstedt.
- Precis som i klimatfrågan kompletterar män och kvinnor varandra i beslutssituationer och för att skapa konkurrenskraftiga företag behövs fler perspektiv, fyller Markus Ekelund i. I Dagens Industris granskning av börsbolagen ser vi att fler av bolagen inser detta, även om det går långsamt. Senaste året ökade andelen kvinnliga vd:ar med 17 % och om vi kan hålla uppe den takten når vi inte bara ett mer jämställt Sverige, utan även fler hållbara och lönsamma företag.
Vad behöver göras framöver?
- Politiken som förs behöver ta ett holistiskt grepp, vilket även inkluderar de sociala aspekterna av beslut. Genom att analysera hur åtgärder och handlingsplaner påverkar olika grupper i samhället kan anpassningar göras, inte bara för att säkerställa att det inte sker negativ påverkan utan också för att skapa så stor positiv påverkan som möjligt. En analogi av detta är kollektivtrafiksatsningar inom klimatpolitiken som riskerar att inte uppnå sin fulla potential om inte hänsyn också tas till utsatta gruppers trygghet vid planeringen, fortsätter Linnea Turnstedt.
- Att skapa mer inkluderande processer för att den politik och de handlingsplaner som tas fram för klimatarbetet framöver är avgörande. Forskning visar på att kön påverkar riskbeteendet, där män generellt är mer riskbenägna än kvinnor. Eftersom värdering av framtida risker är en central del av klimatförhandlingarna talar en mer inkluderande representation av kvinnor och utsatta grupper för en mer balanserad riskbedömning i de beslut som tas. Det är därmed helt centralt att verka för en hög diversitet i dessa grupper, avslutar Markus Ekelund.