Rege­ringen har släppt en klimat­po­litisk hand­lingsplan som svarar mot det klimat­po­li­tiska ramverket. Det har poten­tialen att vara ett kraft­fullt verktyg för konkret klimatom­ställning då hand­lings­planen spänner över flera utsläpps­om­råden och inne­håller 132 konkreta reformer. Läs Nina Ekelund och Deniz Butros analys av hand­lings­planen.

De senaste siff­rorna från Natur­vårds­verket visar att Sveriges terri­to­riella utsläpp under 2018 minskade med två procent. Ett välbe­hövligt trend­brott men ändå långt ifrån forsk­ningens krav för att klara 1,5‑gradersmålet. Bakgrunden till den klimat­po­li­tiska hand­lings­planen är det klimatramverk som Sveriges riksdag beslutade om 2017. I den framgår att en hand­lingsplan för varje mandat­period ska presen­teras. Sent omsider har nu hand­lings­planen kommit, men den är mycket ambitiös i sin fram­toning.

Vad inne­håller den klimat­po­li­tiska hand­lings­planen?
Hand­lings­planen består av 132 reformer inom 21 kate­gorier som spänner brett över poli­tikens många områden, bland annat: pris­sättning av växt­hus­gas­ut­släpp, industri, transport och infra­struktur, EU samt klimat och handel.

- Varje år är avgö­rande för hur väl världen kommer att ställa om till klimat­ne­ut­ra­litet eftersom medel­tem­pe­ra­turen redan ökat en grad från förin­dust­riell nivå. Den klimat­po­li­tiska hand­lings­planen utgör ett försök att ta ett nytt grepp om poli­tiken där klimat­frågan ska inte­greras i alla utgifts­om­råden. Det är en ambi­tions­höjning som också kommer att behöva en finan­siering, det har ännu inte presen­terats närmare, säger Deniz Butros.

Vilka är de vikti­gaste åtgär­derna i hand­lings­planen?
Hand­lings­planens många reformer kommer att påverka såväl staten och andra offentliga aktörer som före­tagen. Följande reformer kan komma att ha stor bety­delse för svensk klimatom­ställning.

  • Strategi för cirkulär ekonomi: eftersom det är en förut­sättning för att skapa cirkulära och hållbara affärsmo­deller.
  • Satsning på negativa utsläpp: kunskapen och använd­ningen som biokol och andra verktyg för negativa utsläpp är nödvändiga för att klara klimat­målen.
  • Strategi för bioe­konomi: behovet av biomassa är enormt, inte minst för produktion- och trans­port­sek­to­rerna. Stra­tegin behövs för att balansera mellan ökad produktion av biomassa och beva­rande av biologisk mångfald.
  • Offentlig upphandling vässas: företag med höga klima­tam­bi­tioner konkur­reras idag ut av företag utan klima­tam­bi­tioner. Lagen om offentlig upphandling är också ett poten­tiellt kraft­fullt verktyg för att uppmuntra till inno­vation och teknik­ut­veckling.

- Den klimat­po­li­tiska hand­lings­planen inne­håller ett stort antal utred­ningar, som flera är avgö­rande för om Sverige ska klara klimat­målen. Därför måste utred­ningarna vara effektiva, nyttja befintlig kunskap och platt­formar för att så snart som möjligt kunna imple­mentera ny lagstiftning, säger Deniz Butros.

Hur kommer hand­lings­planen påverka före­tagen och affä­rerna?
Närings­livet pekas ut som en viktig aktör, inte minst som före­dömen på en inter­na­tionell spelplan.

- Många företag är på tårna och vill göra stora klima­tin­ve­ste­ringar och ska vi lyckas med klimatom­ställ­ningen behövs en snabbare hantering av miljö­till­stånd. Vi ser också att det är stra­te­giskt att lyckas med Sveriges klimatmål inom trans­port­sektorn, minska med 70 procent till 2030. Det är viktigt att lyckas med det trans­port­målet i närtid både för att före­tagen ska minska sina utsläpp och för att Sverige ska vara ett föredöme i världen, säger Nina Ekelund.

Vad saknas?
- Det saknas en kvan­ti­fi­ering av hur mycket åtgär­derna bidrar till att närma oss klimat­målen. Man kunde önskat en tydlighet kring hur reduk­tions­plikten ska se ut år 2030, eftersom det är en viktig komponent för att lyckas med trans­port­målet till 2030, säger Nina Ekelund.