Nordhaus gav oss modellerna men inte kunskaperna vi behöver
Här om veckan tillkännagavs att Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne (populärt kallat Nobelpriset i ekonomi) tilldelas de båda amerikanska ekonomerna William Nordhaus och Paul Romer. Nordhaus har ägnat stora delar av sin karriär åt att väva in klimatfrågan i makroekonomiska modeller. Initialt kan det låta som att priskommittén gör en stor gärning för klimatet genom att tilldela Nordhaus priset, men riktigt så enkelt är det inte. 2050:s Nils Westling, konsult och miljöekonom, har i veckan publicerat en artikel i samhällsmagasinet Fokus om Nordhaus gärning och varför miljö- och klimatengagerade inte jublar över valet.
Vad är Nordhaus bidrag till den nationalekonomiska forskningen kring klimatförändringen?
– Nordhaus var tidigt ute med att diskutera klimatförändringen i en nationalekonomisk kontext, så på det viset är han en pionjär. I en forskningsartikel från 1991 i »The Economic Journal« slår han fast att växthusgasernas påverkan på samhällsekonomin beror på tre faktorer; kostnaden för att minska utsläppen, samhällskostnaden av klimatförändringen och diskonteringen, det vill säga räkna in framtida kostnader och nyttor, med ränta eller tillväxt. Baserat på detta byggde han under 90-talet upp en så kallad DICE-modell, där olika klimat- och ekonomiska scenarion samkörs. Att det är dessa tre faktorer som gäller än i dag är okontroversiellt. Men hur man ska uppskatta dem är föremål för debatt, säger Nils Westling.
Varför är Nordhaus ett kontroversiellt val?
– Därför att de resultat han själv redovisat från sina modeller antyder att det är bättre att vänta med att vidta åtgärder mot klimatförändringen. Det beror bl.a. på att han kraftigt underskattat kostnaderna för klimatförändringarna, alltså hur dyrt det är med business-as-usual. I en artikel från 2016 bedömde Nordhaus att kostnaden för sex graders global uppvärmning är 8,5 procent av global BNP. Vi talar här om en situation där stora delar av jorden blir obeboelig för människor. Och förutsättningarna för att odla mat försämras drastiskt. Att det skulle gå att upprätthålla 91,5 procent av den globala produktionen under sådana förutsättningar är minst sagt optimistiskt för framtiden, säger Nils Westling.
Har han inte gjort något bra för klimatet då?
– Eftersom modeller ger olika svar beroende på vad som matas in i dem, så är Nordhaus egna resultat inte nödvändigtvis de som bör ligga till grund för klimatpolitiska beslut. Man kan ändå vara glad att han skapat modeller som andra forskare i dag använder för att visa behovet av en snabb omställning till ett fossilfritt samhälle. En intressant utveckling av hans modeller är s.k. DICAE-modeller som lyfter in värdet av förbättrad luftkvalitet när samhället fasar ut fossila bränslen. Det förändrar hela den samhällsekonomiska kalkylen. Dessutom har Nordhaus lanserat idén om s.k. klimatklubbar, att några länder går samman och sätter upp gemensamma spelregler inom klimatpolitiken, vilket är en bra plan B så länge globala överenskommelser är svåra att få till stånd, avslutar Nils Westling.
Lär hela artikeln i Fokus här.
För mer information, vänligen kontakta:
Nils Westling, konsult 2050, nils.westling@2050.se
Rebecka Wulfing, kommunikationsansvarig 2050, rebecka.wulfing@2050.se
Du missar väl inte de senaste inläggen
Lyft blicken från den dubbla väsentlighetsbedömningen
Det är ett omfattande och tufft arbete som många företag nu genomför i den dubbla väsentlighetsbedömningen utifrån CSRD-direktivet och den nya kommande svenska lagstiftningen om hållbarhetsrapportering. Men det arbetet kan skapa nya möjligheter för företagen. Mattias Andir, seniorkonsult på 2050 förklarar…
Vad innebär lagrådsremissen för implementeringen av CSRD?
Den 15 februari kom den efterlängtade lagrådsremissen från regeringen där det framgår hur de vill implementera CSRD i svensk lagstiftning. Men vad innebär innehållet i remissen för bolag som berörs av det nya lagkravet om hållbarhetsrapportering?
När kommer lagstiftningen om hållbarhetsredovisningen (CSRD)?
EU-direktivet om ytterligare krav på hållbarhetsredovisning för företag, CSRD, ställer krav på att EU:s medlemsländer ska införa reglerna senast i juli 2024. Den svenska regeringen tillsatte en utredning som lämnat förslag på svensk lagstiftning men i regeringens…