I början på augusti kom nyheten att Indien stoppar exporten av kolkrediter till dess att landet uppnått sina klimatmål, något som 2050 belyst i ett tidigare inlägg. Beslutet innebär att den frivilliga klimatkompensationsmarknaden riskerar att skakas om rejält, eftersom Indien har stått för en relativt stor andel av utbudet av krediter inom bland annat förnybar energi. I och med beslutet ökar förväntningarna på Indiens klimatarbete, men även frågorna kring hur det kommer att påverka den frivilliga klimatkompensationsmarknaden.
Ökade priser kan vara att förvänta
Att Indien, likt ett flertal andra länder, nu väljer att stoppa exporten av kolkrediter kan leda till att priserna för att klimatkompensera stiger. Det är i så fall inte första gången vi ser en markant prisökning. Redan förra året, och framför allt efter COP26 i november 2021, ökade priserna avsevärt. Hur den frivilliga klimatkompensationsmarknaden kommer att utvecklas på lång sikt till följd av Indiens beslut återstår att se, men vi kan förvänta oss att företag som deltar, eller vill delta, på den frivilliga klimatkompensationsmarknaden kommer att påverkas.
Konsekvenser på den frivilliga klimatkompensationsmarknaden
Att det blir dyrare att klimatkompensera kan generera både positiva och negativa effekter. En trolig sådan är att det på grund av ökade kostnader, i kombination med en fortsatt växande efterfrågan, uppstår ett behov av nya projekt. Att upprätta fler klimatkompensationsprojekt, under kort tid, skulle kunna innebära en ökad risk för att projekt med lägre kvalitet kommer in på marknaden och att företag hamnar i en sits där kolkrediter utan verklig klimatnytta köps in. Tredjepartsmärkningar och utförliga granskningar av projekten är därmed av största vikt.
Samtidigt som denna risk presenterar sig uppstår även möjligheter. I en situation där efterfrågan är större än utbudet kan allt fler projektskapare upprätta nya högkvalitativa projekt med verklig klimatnytta. Det kan även leda till fler verkningsfulla projekt med större geografisk spridning, en förändring vi börjat se det senaste året. Vi ser också en framväxande efterfrågan från företag att kompensera i projekt närmare deras egen värdekedja.
Med en marknad i rörelse efter Indiens beslut finns en förhoppning om att allt fler företag med vassa klimatambitioner kommer att snegla mot kolinlagrande åtgärder såsom biokol, DAC och BECCS. Utbudet och efterfrågan på dessa krediter har kontinuerligt vuxit men anses fortfarande vara ett förhållandevis dyrt alternativ för många aktörer på marknaden. Trots en fortsatt prisskillnad mellan det vi vanligtvis benämner som ”traditionell klimatkompensation” och kolinlagrande åtgärder finns förhoppningar om att allt fler företag ska upptäcka de kolinlagrande åtgärderna och dess många fördelar.
Framtiden för klimatkompensation
Att fler länder utvecklar sitt klimatarbete och stoppar exporten av de inhemska kolkrediterna är ett beslut som kommer att påverka den frivilliga kompensationsmarknaden, vilken redan är under förändring. Förhoppningsvis bidrar det till att marknaden mognar ytterligare och att fler företag som bedriver ett aktivt hållbarhetsarbete hittar nya och relevanta projekt som säkerställer hög klimatnytta. Hur den frivilliga utsläppsmarknaden utvecklar sig på sikt är något vi på 2050 kommer att fortsätta belysa.
Linnea Turnstedt, senior konsult 2050
Kajsa Kihlberg, konsult 2050