I början på augusti kom nyheten att Indien stoppar exporten av kolk­re­diter till dess att landet uppnått sina klimatmål, något som 2050 belyst i ett tidigare inlägg. Beslutet innebär att den frivilliga klimat­kom­pen­sa­tions­mark­naden riskerar att skakas om rejält, eftersom Indien har stått för en relativt stor andel av utbudet av krediter inom bland annat förnybar energi. I och med beslutet ökar förvänt­ningarna på Indiens klimat­arbete, men även frågorna kring hur det kommer att påverka den frivilliga klimatkompensationsmarknaden.

Ökade priser kan vara att förvänta
Att Indien, likt ett flertal andra länder, nu väljer att stoppa exporten av kolk­re­diter kan leda till att priserna för att klimat­kom­pensera stiger. Det är i så fall inte första gången vi ser en markant prisökning. Redan förra året, och framför allt efter COP26 i november 2021, ökade priserna avsevärt. Hur den frivilliga klimat­kom­pen­sa­tions­mark­naden kommer att utvecklas på lång sikt till följd av Indiens beslut återstår att se, men vi kan förvänta oss att företag som deltar, eller vill delta, på den frivilliga klimat­kom­pen­sa­tions­mark­naden kommer att påverkas.

Konse­kvenser på den frivilliga klimat­kom­pen­sa­tions­mark­naden
Att det blir dyrare att klimat­kom­pensera kan generera både positiva och negativa effekter. En trolig sådan är att det på grund av ökade kost­nader, i kombi­nation med en fortsatt växande efter­frågan, uppstår ett behov av nya projekt. Att upprätta fler klimat­kom­pen­sa­tions­projekt, under kort tid, skulle kunna innebära en ökad risk för att projekt med lägre kvalitet kommer in på mark­naden och att företag hamnar i en sits där kolk­re­diter utan verklig klimat­nytta köps in. Tred­je­parts­märk­ningar och utförliga gransk­ningar av projekten är därmed av största vikt.

Samtidigt som denna risk presen­terar sig uppstår även möjlig­heter. I en situ­ation där efter­frågan är större än utbudet kan allt fler projekt­skapare upprätta nya högkva­li­tativa projekt med verklig klimat­nytta. Det kan även leda till fler verk­nings­fulla projekt med större geografisk spridning, en förändring vi börjat se det senaste året. Vi ser också en fram­växande efter­frågan från företag att kompensera i projekt närmare deras egen värdekedja.

Med en marknad i rörelse efter Indiens beslut finns en förhoppning om att allt fler företag med vassa klima­tam­bi­tioner kommer att snegla mot kolin­lag­rande åtgärder såsom biokol, DAC och BECCS. Utbudet och efter­frågan på dessa krediter har konti­nu­erligt vuxit men anses fort­fa­rande vara ett förhål­lan­devis dyrt alter­nativ för många aktörer på mark­naden. Trots en fortsatt pris­skillnad mellan det vi vanligtvis benämner som ”tradi­tionell klimat­kom­pen­sation” och kolin­lag­rande åtgärder finns förhopp­ningar om att allt fler företag ska upptäcka de kolin­lag­rande åtgär­derna och dess många fördelar.

Fram­tiden för klimat­kom­pen­sation
Att fler länder utvecklar sitt klimat­arbete och stoppar exporten av de inhemska kolk­re­di­terna är ett beslut som kommer att påverka den frivilliga kompen­sa­tions­mark­naden, vilken redan är under förändring. Förhopp­ningsvis bidrar det till att mark­naden mognar ytter­ligare och att fler företag som bedriver ett aktivt håll­bar­hets­arbete hittar nya och rele­vanta projekt som säker­ställer hög klimat­nytta. Hur den frivilliga utsläpps­mark­naden utvecklar sig på sikt är något vi på 2050 kommer att fort­sätta belysa.

 

Linnea Turnstedt, senior konsult 2050
Kajsa Kihlberg, konsult 2050