Globala målen är den mest ambi­tiösa agendan för hållbar utveckling som världens länder någonsin antagit. Den finns till för att uppnå bland annat avskaf­fande av extrem fattigdom, minska ojäm­lik­heter och orätt­visor i världen, främja fred och rättvisa samt att lösa klimat­krisen till 2030. Alla kan bidra; nationer, medborgare och företag. Läs vad kolle­gerna Mats Tedenvall och Elisabeth Axelson skriver om de Globala målen.

Vad är de Globala målen?
- I september 2015 antog FN:s medlems­stater Agenda 2030 för hållbar utveckling. Agendan är en hand­lingsplan och inne­håller 17 mål som populärt kallas för de Globala målen. Agendan kan ses som en världs­om­fat­tande affärsplan där målen beskriver vägen till ett socialt, miljö­mässigt och ekono­miskt hållbart samhälle. Målen togs fram i en av de mest inklu­de­rande proces­serna i FN:s historia. De är Mille­ni­e­målens efter­trädare och riktar sig inte endast till rege­ringar utan till alla aktörer i alla länder. De Globala målen ska uppnås till 2030 vilket betyder att det är två tred­je­delar kvar. Den senaste visionen som lanse­rades på SDG Summit i september betonade att nu är det dags för ”the decade of delivery”.

Hur kan de Globala målen vara en affärs­möj­lighet?
- Agenda 2030 med de Globala målen innebär en stor omställning för samhället där flera nya lösningar i form av tjänster och produkter kommer att krävas och samtidigt kommer gamla ohållbara lösningar behöva fasas ut. De Globala målen hjälper företag att se vilka lösningar som kommer att efter­frågas allt mer i samhället och på så sätt presen­teras flera nya affärs­möj­lig­heter. Många av målen innebär syner­gi­ef­fekter där uppfyl­landet av ett mål bidrar till att fullgöra delar av andra mål. Men de Globala målen inne­håller också en del målkon­flikter som inte går att bortse ifrån. För dessa krävs en svår balans mellan olika intressen såvida inte inno­va­tionsrika företag (eller andra aktörer) hittar lösningar på målkonflikterna.

De Globala målen har också bidragit till att skapa ett enga­gemang för håll­barhet bland många företag och till viss del även bland allmän­heten. Detta ökar inte bara efter­frågan på hållbara lösningar utan även accep­tansen för ny lagstiftning som krävs för att leda samhället i linje med Agenda 2030.

Företag kan även se de Globala målen ur ett risk­per­spektiv. Med hjälp av dem kan de minska på mindre hållbara akti­vi­teter som till exempel farliga utsläpp eller dåliga arbets­för­hål­landen i leve­ran­tör­skedjan och på så sätt minimera risken för oför­ut­sedda framtida kostnader.

Agenda 2030 har blivit det globala gemen­samma språket för håll­barhet och nästan alla företag bidrar på något sätt till något mål.

Hur börjar ett företag att arbeta med de Globala målen?
- Det första steget är att sätta sig in i och förstå alla 17 mål och åtminstone få en känsla för 169 delmålen. Därefter iden­ti­fieras hur före­taget påverkar de Globala målen genom hela värde­kedjan. Det handlar om att kart­lägga både den negativa påverkan företag kan ha på målen, och vilka positiva bidrag före­taget ger till målen. Med denna kunskap är före­taget redo att sätta konkreta mål och utarbeta en strategi för att nå dem. Ofta krävs det att stora delar av verk­sam­heten inte­greras i arbetet med att genomföra stra­tegin. Slut­ligen är det viktigt att kommu­nicera resultat, fokus, ambi­tioner och mål så att före­tagets intres­senter kan fatta infor­merade och hållbara beslut, själva och i samverkan med före­taget. Just samverkan är något som Agenda 2030 uppmuntrar till för att vi ska nå våra gemen­samma mål.