nov 7, 2018

Så hjälper Science Based Targets företag
 
Science Based Targets Initiative (SBTi) är ett initiativ som ger stöd till företag att sätta klimatmål som är i linje med vetenskapliga modeller som är framtagna i IPCC AR5 och av IEA. Initiativet är ett samarbete mellan CDP, UN Global Compact, WRI och WWF. I dagsläget är det nära 500 företag som har anmält sitt intresse om att ta fram SBT-mål. Av dessa har cirka 150 företag fått sitt klimatmål godkänt.

 

Vad är viktigt när man ska ta fram ett mål enligt SBTi?

–  Grunden för att kunna sätta ett SBT-mål är att man har gjort ett gediget arbete med att inventera sina utsläpp i hela värde­kedjan enligt Green­house Gas Protocol. Att sätta målet är ett arbete där högsta ledningen bör invol­veras för att kunna välja bland annat ambition, start- och slutår och att förankra styrning mot målet, som ska ha ett slutår 5–15 bort i tiden. På samma sätt som för andra mål i verk­sam­heten behövs en åtgärdsplan som tar hänsyn till faktorer som ekonomi, genom­för­barhet och övriga effekter, säger Göran Erselius, analyschef på 2050.

Hur går processen med SBTi till?

–  Först lämnar före­taget in ett “commitment letter” som innebär att de lovar att ta fram ett klimatmål som uppfyller SBTi:s krav inom två år. Efter att före­taget har lämnat in sitt klimatmål granskas målet av SBTi utifrån de krav som är ställda. Exempel på krav är att målet måste omfatta direkta utsläpp (scope 1) och indi­rekta utsläpp från inköpt energi (scope 2). Utsläpp i övriga värde­kedjan (scope 3) ska kart­läggas och om scope 3‑utsläppen är större än 40 procent av de samlade utsläppen i scope 1–3 ska ett klimatmål för scope 3 också tas fram. Krav på att målet ska vara “science based” är dock lägre för scope 3‑målet och kan till exempel ersättas av att före­taget sätter upp ett mål om att även leve­ran­tö­rerna ska ha SBT-mål, säger Göran Erselius.

Räcker det att alla företag sätter SBT för att klara omställ­ningen?

–  I nuläget defi­nieras ett mål som ”science based” om det bidrar till att begränsa den globala uppvärm­ningen till 2 grader. I senaste IPCC-rapporten om skill­naden mellan en värld med 1,5 respektive 2 graders uppvärmning ser vi med all tydlighet att det inte räcker. SBTi har påbörjat ett arbete att uppdatera meto­diken för 1,5 graders uppvärmning vilket planeras vara genomfört under 2019, vilket ska lösa detta, förklarar Göran Erselius.

Går det att ta reda på om målet är i linje med 1,5 graders uppvärmning på annat sätt?

–  Global Carbon Law, som baseras på IPCC:s scenarier för att klara 1,5 grader stipu­lerar att de globala utsläppen bör halveras varje decennium fram till 2050. Där finns dock inte någon diffe­ren­ti­ering mellan olika bran­scher såsom i SBTi, men det kan vara en mått­stock att jämföra sig med, menar Göran Erselius.

Varför ska företag sätta klimatmål enligt SBTi?

–  Genom att sätta ett klimatmål som är veten­skapligt förankrat enligt SBTi blir det tydligt i både den interna och externa kommu­ni­ka­tionen att före­taget menar allvar med sitt åtagande. Att så många företag sätter till­räckligt ambi­tiösa mål är också en signal till poli­tiken att våga ställa krav och själva sätta mål som är i linje med veten­skapen. När före­taget så publikt redo­visar målet ska det dessutom mycket till för att före­taget inte gör allt för att leva upp till målet, avslutar Göran Erselius.

För mer infor­mation, vänligen kontakta:                                                                                                                                     

Göran Erselius, analyschef 2050, goran.erselius@2050.se                                                                                               

Rebecka Wulfing, kommu­ni­ka­tions­an­svarig 2050, rebecka.wulfing@2050.se

Du missar väl inte de senaste inläggen

EU:s Taxonomi – ökade krav på hållbara investeringar

EU:s Taxonomi – ökade krav på hållbara investeringar

Nu är det klart, den 18 juni 2020 antog Euro­pa­par­la­mentet formellt EU:s förordning om gemensam taxonomi för miljö­mässigt hållbara inve­ste­ringar. Syftet är att säker­ställa att finans­sektorn får gemen­samma rikt­linjer för vilka inve­ste­ringar som ska få kallas…

läs mer
En Europeisk grön giv – vad kan vi förvänta oss?

En Europeisk grön giv – vad kan vi förvänta oss?

Paral­lellt med den stora kris som covid-19 har lett till, är miljökrisen ständigt närva­rande. Nu flyttar den nya Euro­peiska kommis­sionen fram sina posi­tioner i frågan med förslag på en euro­peisk grön giv. Den ska främja ett effektivt resurs­ut­nytt­jande, en cirkulär…

läs mer
Affärsmöjligheterna för svenskt hållbart lantbruk

Affärsmöjligheterna för svenskt hållbart lantbruk

I början av coro­nakrisen utsågs livs­me­dels­sektorn som en av samhällets bärande sektorer. Lant­bruket är en viktig livsnerv, men delar av livs­me­dels­pro­duk­tionen är fort­fa­rande ett hot mot planeten. Lösningen är ett hållbart och lönsamt lantbruk. Hur kan vi bidra till…

läs mer