Dafgårds visar vägen – så blir due diligence en konkurrensfördel
När EU:s hållbarhetskrav skärps väljer Dafgårds att gå före. Genom att kartlägga hela värdekedjan, från jord till bord, har företaget inte bara förberett sig för kommande rapporteringskrav. Arbetet har också gett en ny strategisk överblick som stärker kunddialogen, effektiviserar interna processer och skapar affärsmöjligheter.
– Vi började med att kartlägga alla aktiviteter i värdekedjan, från råvaruutvinning och transporter till inköp och färdig produkt. Därefter gjorde vi en geografisk mappning och analyserade risker utifrån ursprung, sektor och råvarutyp, berättar Anna Örnefeldt, hållbarhetsspecialist på Dafgårds.
I praktiken innebar arbetet att råvaror screenades mot externa riskfilter från bland annat Världsnaturfonden och initiativ för mänskliga rättigheter. Analysen visade att de största riskerna främst fanns uppströms, i tidiga produktionsled och hos underleverantörer där insynen är begränsad.
Metod för att värdera risk
För ett företag med råvaror från många delar av världen blev kartläggningen både omfattande och komplex. Arbetet inleddes med att samla in befintlig information, såsom leverantörsutvärderingar, certifieringar, revisioner och dialoger som redan fanns inom inköp och kvalitet.
– Det som förvånade var hur mycket som redan fanns på plats. Man tror att man börjar från noll, men egentligen handlar det om att koppla ihop det vi redan gör och hantera hållbarhetsrisker lika systematiskt som matsäkerhet och kvalitet, säger Anna Örnefeldt.
Med stöd av 2050 Consulting utvecklade Dafgårds ett riskvärderingsverktyg baserat på internationella standarder. Varje risk bedömdes utifrån allvarlighetsgrad, sannolikhet, omfattning och möjlighet till återställning, vilket gav ett konkret underlag för att prioritera i ett komplext risklandskap.
Från risk till åtgärd
Om en risk identifierades, till exempel kopplat till ursprung i ett riskland, gjordes en fördjupad analys av leverantörsledet. Ett exempel är inköp av broccoli från Ecuador, ett land som ofta flaggas för förhöjd risk för brott mot mänskliga rättigheter.
– Då behöver vi gå djupare och titta på just vår leverantör, förklarar Anna Örnefeldt.
I detta fall visade dokumentation att leverantören var tredjepartsreviderad enligt SMETA, vilket bedömdes som tillräckligt för att hantera risken.
Ett affärsstrategiskt arbete
Arbetssättet att identifiera, analysera, verifiera och vid behov åtgärda risker håller nu på att standardiseras för samtliga råvaror och involverar flera delar av organisationen. Due diligence-arbetet har lett till ökad samverkan mellan inköp, kvalitet, HR och försäljning, och ses i dag som en affärsstrategisk fråga snarare än enbart regelefterlevnad.
– Att uppfattas som en trovärdig partner i värdekedjan blir allt mer affärskritiskt. Vår ökade överblick gör att vi kan identifiera risker tidigare och fatta mer proaktiva och strategiska beslut, säger Anna Örnefeldt.
Efter kartläggningen ligger fokus nu på att integrera arbetet i befintliga processer och tydliggöra ansvar och beslutsvägar. Nästa steg är bland annat att införa digitalt systemstöd för att förenkla uppföljning av risker och åtgärder.
– Det här är en ständig förbättringsprocess som aldrig tar slut, utan kräver kontinuerlig uppföljning och utveckling, konstaterar Anna Örnefeldt.
