Klimatscenarioanalys – Att föreställa sig framtiden som ditt företag ska verka i

Det finns en tendens, när orden ”klimatscenarioanalys” nämns, att blickar börjar flacka. Kanske är det tyngden av alla akronymer (CSRD, TCFD) eller de besvärliga instruktionerna och oklarheterna som följer. Men låt dig inte luras att tro att detta bara är en enkel rapporteringsövning för att bocka av uppgifter. I grunden är klimatscenarioanalys ett av de mest kreativa verktygen i företagens hållbarhetsverktygslåda. Det handlar om att kliva in i morgondagens värld, se sig omkring och fråga: hur ser vårt företag ut här?

Vad en scenarioanalys egentligen är

En scenarioanalys börjar med en enkel idé: framtiden kommer inte att se ut som idag. Den kan bli varmare, blötare, stormigare. Lagar kan bli strängare, tekniken snabbare, marknaderna mer föränderliga. IPCC erbjuder en uppsättning globala klimatvägar, så kallade Shared Socioeconomic Pathways (SSPs), från ett lågutsläppsscenario på 1,5 °C till ett högutsläppsscenario på över 4 °C.

Varje SSP-scenario berättar olika historier, med olika risker och möjligheter. Genom en klimatscenarioanalys kliver du in i dessa potentiella världar och bedömer hur företaget klarar sig i dem. Det innebär att föreställa sig hela värdekedjan – från gatorna kunderna bor på till fabriksgolven och kontoren där medarbetare arbetar.

Mer än bara lagefterlevnad

För vissa företag är scenarioanalys numera ett lagkrav enligt CSRD och EU-taxonomin. Med det omdiskuterade Omnibus-förslaget, är också scenarioanalysens framtid, föremål för förhandlingar. Läs gärna vår artikel 2050 Belyser (Omnibus – Vad är status just nu? – 2050) för mer information.

Framåtblickande företag går dock längre än vad lagen kräver, eftersom scenarioanalys kan skydda mot framtida klimatrelaterade kostnader, avslöja dolda möjligheter i omställningen till en nettonoll-värld och skapa robusta affärsstrategier – oavsett lagstiftning eller vilken väg världen tar.

Från överväldigande till hanterbart: Vår metod för klimatscenarioanalys

Som du kan föreställa dig kan detta snabbt bli en överväldigande övning. Därför har vi på 2050 Consulting utvecklat ett ramverk som följer alla regulatoriska riktlinjer samtidigt som det bryts ner i hanterbara steg. Vår metod bygger på tre huvudfaser:

1.     Exponeringsanalys

Vi börjar med att identifiera de klimathot som kan påverka verksamheten, leverantörskedjan eller marknaderna. Detta baseras ofta på det geografiska området företaget verkar i och omfattar både akuta och långsiktiga fysiska risker. För övergångsrisker och möjligheter är sektor- och branschspecifika trender värdefulla.

2.     Sårbarhetsanalys

Nästa steg är att bedöma hur allvarlig påverkan av varje risk kan bli och vilken finansiell effekt det kan få. Till exempel: om återkommande skyfall översvämmar källaren i en byggnad – vilken inverkan får det på de boende? Eller som i ett lågutsläppsscenario, där kostnad för CO2-utsläpp kommer bli dyrare – men hur dyrt? Det är viktigt att involvera ekonomer för att kvantifiera effekterna, såsom förändringar i intäkter, kostnadsstruktur, tillgångsvärden, försäkringspremier eller medarbetares hälsa och produktivitet.

3.     Resiliensanalys

Resiliens, enligt Stockholm Resilience Centre, definieras som ”ett systems förmåga att hantera förändringar och fortsätta utvecklas.” I en affärskontext betyder det förmågan att absorbera chocker, anpassa sig och fortsätta fungera och utvecklas trots störningar.

Det sista steget i ramverket är därför att utvärdera hur väl företaget är rustat för att hantera de identifierade riskerna och möjligheterna. Detta innebär att granska befintliga strategier och deras effektivitet. Utifrån analysen tas en uppsättning rekommenderade åtgärder fram – antingen att stärka befintliga strategier eller skapa nya.

Dessa insikter bör sedan användas för att avgöra om den övergripande affärsstrategin fortfarande håller eller om mer grundläggande förändringar krävs för att förbli konkurrenskraftig och motståndskraftig i en föränderlig omvärld.

Vanliga utmaningar

Scenarioanalys är fortfarande ett område under utveckling, och många organisationer stöter på utmaningar, bland annat:

• Att välja rätt källor för klimatdata: Olika källor bygger på olika antaganden och detaljeringsnivåer, vilket gör valet svårt.
• Att hantera komplexa klimatvariabler: Klimatdata innehåller många indikatorer, och det krävs teknisk förståelse för att välja vilka som bäst representerar riskerna för just din verksamhet.
• Att definiera risknivåer: Det finns inte alltid universella trösklar för vad som utgör hög risk. I Sverige definieras en värmebölja ofta som minst fem dagar i rad med temperaturer över 25 °C, medan gränsen i Indien är runt 30 °C eller mer.
• Att kartlägga risker längs värdekedjan: Risker begränsas inte till den egna verksamheten. Hela värdekedjan kan påverkas, vilket kräver en bredare syn.
• Att kvantifiera risker och möjligheter finansiellt: Att översätta klimatrelaterade risker och möjligheter till intäktsförluster, ökade kostnader eller nedskrivningar är komplext och bygger ofta på många antaganden.

Övning ger färdighet

Som vi sett innebär scenarioanalys många utmaningar och osäkerheter och kräver därför ett robust ramverk som ger struktur och vetenskaplig grund.

När den görs på rätt sätt går scenarioanalys bortom efterlevnad och blir ett starkt strategiskt verktyg som förbereder företag på att anpassa sig och blomstra i osäkerhet. Det är en övning för framtiden. På 2050 Consulting hjälper vi dig att öva med tydlighet, kreativitet och trygghet.

Hur kommer ditt företag att se ut i en framtid som är 1,5 eller 4 grader varmare?

Kontakta oss!

Hanniyah Mir
Seniorkonsult på 2050