När EU:s nya hållbarhetskrav skärps väljer Dafgårds att gå före. Genom att kartlägga hela värdekedjan, från jord till bord, har företaget inte bara säkrat kommande rapporteringskrav. Arbetet har också gett dem en helt ny strategisk överblick som stärker kunddialogen, effektiviserar interna rutiner och öppnar affärsmöjligheter.
Familjeägda Dafgårds är ett företag med starka traditioner och en uttalad ambition att ställa om mot mer transparenta och hållbara värdekedjor. När de påbörjade sitt fördjupade due diligence-arbete var målet tydligt: att få bättre insyn i råvarornas ursprung, förstå riskerna i leverantörskedjan och bygga ett mer förutsägbart och hållbart affärsbeslutstöd inför kommande lagkrav enligt EU:s nya hållbarhetsdirektiv, CSRD.
– Vi började med att kartlägga alla aktiviteter i vår värdekedja, från råvaruutvinning och transporter till inköp och slutprodukt på konsumentens tallrik. Därefter gjorde vi en geografisk mappning och analyserade potentiella och faktiska risker utifrån ursprung, sektor och råvarutyp, berättar Anna Örnefeldt, hållbarhetsspecialist på Dafgårds. Hon fortsätter:
– I praktiken innebar processen att en råvara screenades mot externa riskfilter från bland annat Världsnaturfonden och initiativ för mänskliga rättigheter. Vi såg snabbt att de största riskerna huvudsakligen fanns uppströms i råvaruproduktionen, i tidiga odlingsled och hos underleverantörer där vi saknar direkt insyn, vilket så klart var en utmaning.
”Man tror att man börjar från noll
– men egentligen handlar det om att koppla ihop allt vi redan gör”
Anna Örnefeldt, hållbarhetsansvarig på Dafgårds om deras pågående due diligence-arbete
Metod för att värdera risk
För Dafgårds, som är kända för sina populära färdigrätter med smaker från hela världen, blev det snabbt tydligt att kartläggningen var både omfattande och invecklad. Vissa råvaror var enkla att följa, andra bestod av komplexa nätverk med många olika leverantörer, geografiska områden och varierande kontrollnivåer. Arbetet började med att samla in den information som redan fanns: leverantörsledsutvärderingar, certifieringar, revisioner och dialoger som inköp och kvalitet genomför löpande.
– Det som förvånade var hur mycket som redan fanns på plats, vi har uppföljningar, kvalitetsprocesser, leverantörsutvärderingar. Man tror att man börjar från noll. Men egentligen handlar det om att koppla ihop allt vi redan gör, så att hållbarhetsrisker hanteras lika systematiskt som matsäkerhet och kvalitet, förklarar Anna Örnefeldt.
Med stöd av 2050 Consulting utvecklade hållbarhetsteamet ett riskvärderingsverktyg baserat på etablerade internationella standarder. Det innebar att varje identifierad risk värderades utifrån allvarlighetsgrad, sannolikhet, omfattning och möjligheten att återställa skadan om risken realiseras. Det gav Dafgårds ett konkret arbetsverktyg som gjorde det möjligt att prioritera och jämföra risker på ett enhetligt sätt i ett komplext risklandskap.
Hantera råvaror från riskländer
Om en risk identifierades, till exempel att ursprungslandet klassas som riskland för brott mot mänskliga rättigheter, gick Dafgårds vidare med att granska sina leverantörsled. Ett konkret exempel i granskningen var inköp av broccoli från Ecuador.
– Ecuador är ett land som på flera riskverktyg flaggas för förhöjd risk för brott mot mänskliga rättigheter. Det innebär att vi behöver gå djupare och se vad som gäller just vår leverantör, berättar Anna Örnefeldt.
När Dafgårds gjorde en fördjupad granskning hittade teamet dokumentation som visade att leverantören var tredjepartsreviderad genom SMETA, en etablerad metod för social revision i leverantörsled. Det gav tillräckligt underlag för att betrakta risken som hanterad.
Värdekedjan angår alla!
Det här arbetssättet att hitta risk, fördjupa analysen, verifiera eller vid behov åtgärda, håller nu på att standardiseras för samtliga råvaror, och involverar såväl inköp som HR, kvalitet och försäljning på Dafgårds. Due diligence-arbetet har lett till att organisationen börjat att arbeta närmare tillsammans kring hållbar och affärskritisk riskhantering, berättar Anna Örnefeldt, som menar att det inte längre bara handlar om regelefterlevnad, utan att arbetet är rent affärsstrategiskt.
– Att uppfattas som en trovärdig partner i värdekedjan blir allt mer affärskritiskt, en bra partner förväntas utbyta både data, idéer och samarbeten kring lösningar. Vår överblick över värdekedjan gör det möjligt att tidigare få syn på risker och ta mer proaktiva och strategiska affärsbeslut, säger hon.
Vad har varit svårast med ert due diligence-arbete?
– Att inte drunkna i allt som kan vara en risk. Det går att identifiera risker nästan överallt, och då gäller det att kunna prioritera. Vad är mest akut. Vad måste vi ta först, och vad tar vi i nästa led.
– Den andra stora utmaningen är spårbarheten. Ju fler led bakåt i kedjan, desto svårare blir det att få svar. Vissa råvaror är enkla. Andra är ett lapptäcke av underleverantörer från olika delar av världen med varierande kontrollnivåer, och här behöver vi jobba mer i samverkan med våra affärspartners.
En process som aldrig tar slut
Efter att kartläggningen är genomförd är nästa steg att etablera en intern process och tydliggöra ansvar och beslutsvägar för att bedöma, prioritera och agera på identifierade risker. Dafgårds arbetar nu med att integrera due diligence-arbetet i befintliga rutiner för inköp, kvalitet och leverantörsuppföljning så att riskperspektivet följer råvaran genom hela verksamheten, och inte blir en parallell process.
– Vi har en ganska klar bild nu över processen framåt, bland annat ser vi behov av digitalt systemstöd framöver för att göra arbetet med att löpande följa upp risker och åtgärder mindre tidskrävande.
Men samtidigt är det här en ständig förbättringsprocess som aldrig tar slut, utan kräver kontinuerlig uppföljning där vi hela tiden behöver jobba oss framåt, konstaterar Anna Örnefeldt.
Välkommen att kontakta någon av våra experter!
Leila El-Sherif Wollheim
Seniorkonsult på 2050
Lina Wing
Konsult på 2050