Den 26 februari 2025 släppte EU-kommissionen det omtalade Omnibus-förslaget – lagom till att den första vågen av företag har färdigställt sina årsrapporter och nästa våg bolag för fullt arbetar med väsentlighetsanalyser, gapanalyser och datainsamling inför kommande år. Vad innebär detta förslag för svenska företag om det går igenom? Och hur bör företag förhålla sig till sitt hållbarhetsarbete och -rapportering innan spelplanen blir tydlig? Detta gick Rebecka Jakobsson, seniorkonsult och gruppchef på 2050, samt Malin Forsgren, seniorkonsult och partner, igenom på ett webbinarium den 7 mars 2025. Nedan presenteras huvuddragen från webbinariet och längst ner finns en länk till inspelningen.
Omnibus-förslaget baseras delvis på Draghi-rapporten som publicerades i september 2024. Rapporten uttryckte oro för att europeiska företag tappar i konkurrenskraft på grund av för stora byråkratiska krav. Förslaget inkluderar förändringar avseende CSRD, CSDDD, taxonomin och CBAM. Avseende CSRD består förslaget av två delar och syftar till att för det första senarelägga implementationen och för det andra förenkla lagstiftningen och kraftigt begränsa vilka bolag som berörs av lagkravet.
Övergripande förändringar i förslaget jämfört med nuvarande lagstiftning:
- CSRD
- Framskjuten implementation: För att de nya reglerna ska hinna beslutas av EU och medlemsländerna, föreslår Kommissionen ett snabbspår för ett förslag att pausa rapporteringen för alla utom stora börsbolag (över 500 anställda) som redan börjat rapportera.
- Ändrade tröskelvärden: Kravet för vilka företag som omfattas förändras. Företag med färre än 1 000 anställda kommer inte att behöva rapportera medan större företag fortsatt behöver rapportera enligt ESRS (ingen skillnad görs mellan börsnoterade och icke listade bolag).
- Förenkling av standarder: De föreslagna sektorsspecifika standarderna införs inte som tidigare aviserats.
- Mindre omfattande rapportering: ESRS ska förenklas och en stor mängd datapunkter ska tas bort.
- Begränsning av rapportering av värdekedjan: Kraven på att redovisa information kopplad till hela värdekedjan begränsas.
- Revisionskraven skärps inte: Tidigare planerades att icke-finansiella data skulle granskas på samma sätt som finansiella, men detta kommer enligt förslaget inte att genomföras. Även fortsatt kommer krav på översiktliga granskningar att gälla.
- Styrelsens ansvar, taggning av rapporteringen för jämförelse i Omnibus-förslaget och förväntas kvarstår för de bolag som omfattas.
- Taxonomin: Endast företag med fler än 1 000 anställda och en omsättning över 450 miljoner euro kommer att omfattas av taxonomin. Antalet obligatoriska datapunkter minskas, och en väsentlighetsparameter införs.
- CSDDD: Lagkravet föreslås skjutas upp, lättnader införas i bedömningen av värdekedjan (ska endast gälla direkta leverantörer med minst 1000 anställda) och redovisningskraven minskas.
- CBAM: En undre gräns för vilka som ska rapportera och betala avgift sätts till 50 ton importerade varor per år. Detta innebär att ca 90 % av företagen som idag rapporterar enligt CBAM undantas från kraven, samtidigt som 99 % av de koldioxidutsläpp som omfattas fortfarande täcks.
Trots spekulationer inför att förslaget publicerades kvarstår kravet på dubbel väsentlighetsbedömning för de bolag som berörs av CSRD.
Viktigt att ha klart för sig är att detta är ett förslag från EU-kommissionen som ska godkännas av både ministerrådet, där medlemsländerna är representerade och EU-parlamentet. Därefter ska reglerna införas i medlemsländernas lagstiftningar. Tidplanen för detta är osäker.
Konsekvenser för företag
Den mest uppenbara konsekvensen just nu är att förslaget innebär stor osäkerhet för många företag då det är svårt att förutse exakt hur lagkravet kommer landa samt när i tid förslagen går igenom. Förslagen påverkar också olika typer av bolag på olika sätt. Om de går igenom kommer mindre företag att få ett minskat rapporteringstryck utifrån ett juridiskt perspektiv, däremot kan intressentkrav motivera fortsatt rapportering. Stora företag med fler än 1000 anställda föreslås fortsatt rapportera men enligt nya förenklade standarderna som ännu inte är framtagna. Nedan listas ett urval av konsekvenser med primärt fokus på ändringsförslagen avseende CSRD:
✅ Minskad administrativ börda.
✅ I teorin möjlighet att lägga mer resurser på åtgärder och innovation inom hållbarhet.
⚠ Osäkerhet kring hur och när förslaget landar.
⚠ Minskad transparens och sämre möjligheter att få information i leverantörsledet och värdekedjan vilket kan försvåra och fördröja bolags möjligheter att hantera inverkan, risker och möjligheter.
⚠ Sämre och färre data ger minskar möjligheterna till effektiva och värdeskapande åtgärder för att hantera inverkan, risker och möjligheter.
⚠ Mindre jämförbarhet mellan bolag när företag med färre än 1000 anställda inte längre behöver rapportera. Dessa får större frihet att själva avgöra om och hur rapportering ska ske. Det blir också svårare att driva sektorsöverskridande förflyttningar när konkurrenter inte behöver hålla samma takt.
⚠ Bolag blir sämre rustade för framtiden. Dels riskerar fler bolag bli sämre förberedda på de fysiska ändringar som sker, och dels att de inte kommer vara tillräckligt rustade för lag- och intressentkrav.
Rekommenderade åtgärder för företag
Hållbarhetsutmaningarna är lika allvarliga idag som igår, inte minst vad gäller global uppvärmning och utarmning av biologisk mångfald. EU:s klimat-och miljömål ligger fast. Att fortsätta eller accelerera hållbarhetsarbetet utifrån företagets påverkan, risker och möjligheter är helt centralt eftersom hållbarhet har ett högt affärsstrategiskt värde. Genom att ligga steget före kan resiliens, konkurrensfördelar och långsiktigt värdeskapande uppnås. Några konkreta exempel på nästa steg:
- Analysera vilka drivkrafter utöver lagkrav som innebär krav på ert hållbarhetsarbete och rapportering – Förstå vad kunder, investerare och andra aktörer förväntar sig av företagets hållbarhetsarbete och rapportering.
- Använd den dubbla väsentlighetsbedömningen som grund till en robust och långsiktig hållbarhetsstrategi. En scenarioanalys bidrar också till en holistisk bild över hur hållbarhetsfrågorna påverkar företaget samt vilka risker och möjligheter som är relevanta för företaget.
- Omvärldsbevaka noga – Följ utvecklingen av EU:s förslag om förändringar i regelverket och planera för olika scenarier. Var redo att anpassa era planer för rapporteringen vid behov, men säkerställ att ni har robusta hållbarhetsstrategier för att kunna hantera framtiden. Säkerställ även att ni har god koll på de hållbarhetsrelaterade lagförslag och initiativ som påverkar er verksamhet direkt eller indirekt.
För mer detaljer och resonemang, se inspelningen av vårt webbinarium här!
Detta inlägg är en del av 2050 belyser, en serie där vi lyfter aktuella frågor inom hållbarhet och näringsliv. Vill du veta mer om hur ditt företag kan navigera i det förändrade regelverket? Kontakta oss på 2050!
Läs mer om Omnibus-förslaget här: Commission proposes to cut red tape and simplify business environment – European Commission
Se alla våra kommande utbildningar och webbinarier här!
