I ljuset av akuta samhällsbehov och överskridna planetära gränser, efterfrågas lösningar i en skala vi aldrig tidigare skådat. Det skapar en ny marknadslogik. FN:s Business and Sustainable Development Commission har pekat på upp till 12 biljoner USD i nya affärsområden globalt till 2030, kopplat till att nå de globala hållbarhetsmålen (källa: Better Business, Better World, 2017). Även mer aktuella uppskattningar, såsom World Economic Forum och Systemiq (2023), pekar på att klimatomställningen kan frigöra över 10 biljoner USD per år i ekonomiska vinster globalt till 2050.
Företag är de aktörer som är bäst rustade att skörda dessa vinster. Regeringar kan sätta spelplanen genom styrmedel, forskare kan visa på vad som behöver lösas och hur bråttom det är och privatpersoner kan påverka via konsumtion och röstsedel. Men det är i företagen de stora pengarna finns (den samlade privata sektorn omsätter vida mer än offentliga budgetar), och det är här kunskapen finns om att bygga affärsmodeller, skala teknik, paketera erbjudanden och nå globala marknader. Därför behöver just företag gå från att ses som del av problemet till att bli motorn i lösningen.
CSRD: Ett verktyg för förflyttning, inte bara rapportering
Vår erfarenhet av svenska företags första CSRD-rapporter visar att många fokuserar initialt på risker och efterlevnad. Möjligheter omnämns ofta i förbigående, långt ifrån alla kopplar dubbel väsentlighetsbedömning till affärsutveckling och strategi.
Men i vägledningarna från EU, i TCFD och i rapporteringsstandarder finns ett tydligt budskap: hållbarhetsrisker och -möjligheter ska vägas in i strategi, styrning och beslutsfattande.
Vi menar att CSRD kan bli just det verktyg som flyttar fokus från ”vad krävs?” till ”vad är möjligt?”. Frågan är: vill ditt företag ta del av “möjlighetskakan”? De potentiella affärsmöjligheterna i omställningen är enorma och CSRD är ett tillfälle att identifiera dem systematiskt.
Ett ytterligare tecken på att fokus nu riktas mot positiva bidrag är framväxten av ramverk för att mäta så kallade avoided emissions, utsläppsminskningar som sker utanför det egna fotavtrycket, tack vare en produkt eller tjänst. Det stärker möjligheten att synliggöra och värdera hur företag indirekt bidrar till omställningen.
Vad är ett möjlighetsgap?
Ett möjlighetsgap uppstår där:
- Behovet är tydligt (klimat, vatten, resurser, hälsa, natur)
- Affärsmodellen fungerar (betalningsvilja, teknik, policy)
- Konkurrensen ännu inte är mättad
- Företaget har ett direkt eller indirekt bidrag.
Detta gäller inte bara klassiska omställare som energi-, stål- eller jordbruksbolag. Nu ligger fokus på det indirekta bidraget: de företag som använder energi och råvaror, de som skapar digitala verktyg, finansieringslösningar, kompetens och beteendepåverkan. Där finns ofta både skalbarhet och snabbhet.
Exempel:
- En kommunikationsbyrå som hjälper konsumenter till cirkulära beteenden.
- Ett fintechbolag som möjliggör gröna investeringar.
- En HR-aktör som omskolar till gröna jobb.
- Ett techbolag som utvecklar AI för att förutse matsvinn, optimera mobilitet eller balansera energianvändning.
- Ett byggbolag som skapar moduläraoch resurseffektiva bostäder anpassade för cirkulära flöden.
- Ett e-handelsföretag som bygger in återbruk, klimatinformation och produktlivsförlängning i sin plattform.
Få av dessa aktörer ses idag som ”hållbarhetskritiska”. Det behöver vi ändra på.
Från insikt till strategi. Så hittar ni ert möjlighetsgap
Vi föreslår följande metodik för att hitta affärsmöjligheter i omställningen:
- Identifiera behov: Vilka hållbarhetsutmaningar är akuta i er värdekedja eller omvärld? (t.ex. energiomställning, cirkularitet, naturkris).
- Identifiera styrkor: Vad är ni riktigt bra på? (t.ex. data, närvaro, paketering, förändringsledning).
- Koppla till ett gap: Hur kan ni kombinera våra styrkor med behoven – och skapa lösningar som marknaden behöver?
Det är dock vanligt att stöta på ett moment 22 här: marknaden efterfrågar inte det du kan erbjuda, för att den ännu inte vet att det finns. Det kan göra omvärldsbevakningen missvisande: ingen efterfrågar din idé, trots att behovet är stort. Lösningen? Titta inte bara på befintlig efterfrågan, utan på strukturella behov, policytrender och värdekedjans blinda fläckar. Genom att vara först med ett nytt perspektiv kan ni också forma efterfrågan, inte bara svara på den.
2050 stöttar i att hitta och aktivera möjlighetsgap
Vi arbetar med:
- Att förstå globala behov vs. branschspecifika affärsmöjligheter.
- Strategiska dialoger om möjlighetsfokus i DVB och CSRD.
- Workshopformat för att identifiera nya värdeskapande erbjudanden.
Kontakta oss om ni vill ligga i framkant i att se omställningen som ett tillväxtfält, inte ett hinder.
”Det är dags att flytta fokus från ’vad kostar hållbarhet?’ till ’hur kan vi bidra till lösningen, och växa genom det?’”
Elin Engkvist
Seniorkonsult på 2050
Detta inlägg är en del av 2050 belyser, en serie där vi lyfter aktuella frågor inom hållbarhet och näringsliv. Vill du veta mer om hur ditt företag kan navigera i det förändrade regelverket? Kontakta oss på 2050!