Från risk till resultat – så skapar du affärsnytta med due diligence 

I takt med tuffare lagkrav och större insyn i värdekedjan – ökar nu förväntningarna om ansvarsfullt företagande från både kunder och affärspartners. De företag som tidigt gör en genomlysning av sina affärsförbindelser och bygger in ansvarstagande i styrningen står bättre rustade för kunddialoger och upphandlingar – och stärker samtidigt sin konkurrenskraft. 

Traditionellt har många företag främst sett hållbarhetsstyrning som en fråga om riskhantering för att undvika regelbrott och negativ miljöpåverkan. Idag är det många som i stället lyfter affärsnyttan som den nya markandslogiken möjliggör – genom prioriterad riskhantering och proaktivt arbete. Att inte reagera på risker i tid skapar i stället onödigt merarbete med hantering av avvikelser, högre kostnader och skadat förtroende som följd. Genom att systematiskt jobba med kartläggning av den egna verksamheten, leverantörer och andra affärsförbindelser kan sociala och miljömässiga risker upptäckas i tid, vilket förebygger framtida produktionsstörningar, rättsprocesser och ryktesskador. Det är därmed särskilt viktigt för bolag som producerar i eller importerar från riskländer att löpande kunna specificera hur de kartlägger och hanterar risker kring mänskliga rättigheter och miljön i värdekedjan. Det handlar dock inte bara om att mitigera risk utan att gå steget längre och omvandla risk till värde. Att jobba aktivt med leverantörsdialoger och förebyggande insatser bygger långsiktiga och pålitliga relationer, vilket både stärker företagets varumärke och ökar trovärdigheten.

Den nya spelplanen
Många storföretag har länge arbetat med att säkerställa tillbörlig aktsamhet i sina leverantörsled, som innebär att de utvecklat processer för att kunna identifiera och förebygga brott mot mänskliga rättigheter och negativ miljöpåverkan. Med EU:s kommande hållbarhetsdirektiv Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD) blir dessa genomlysningsprocesser av hållbarhetsrisker så kallad due diligence, en rättslig skyldighet med krav om att också kunna gottgöra negativ påverkan genom till exempel ersättning i kronor och ören. Med den nya lagstiftningen behöver företagen förutom att genomföra due diligence-åtgärder även kommunicera hur de följer upp sina process och vad de gör för att åtgärda identifierade hållbarhetsrisker. Även EU-taxonomins minimum safeguards kräver att företag implementerar processer för att säkerställa att de uppfyller grundläggande sociala och miljömässiga krav i sin verksamhet. Genomlysningskravet är också en grundförutsättning i EU:s nya direktiv för hållbarhetsredovisning Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), som bland annat tar sin utgångspunkt i OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Två andra EU-regleringar som också förutsätter att företagen riskkartlägger sina värdekedjor är Avskogningsförordningen, EUDR, som föreslås införas 2026, för större företag, och Förordningen mot tvångsarbete, EUFLR, som omfattar alla företag oavsett storlek från och med 2027.

Oavsett om ditt företag direkt omfattas av dessa lagkrav medför det nya regulatoriska landskapet att spelplanen förändras och att hygiennivån höjs.

Varför börja nu? 
Ökade regulatoriska krav är så klart ett viktigt skäl till att företag behöver börja arbeta mer systematiskt med riskhantering i sina värdekedjor. En annan drivande orsak är att kraven om att ha schyssta affärsvillkor och due diligence-processer på plats allt oftare skrivs in i upphandlingar och större kundavtal. För många större företag och organisationer handlar due diligence om riskminimering och kontroll genom partnerskap – och är ditt företag leverantör till större företag utgör även era affärsförbindelser hållbarhetsrisker i de större företagens värdekedjor.

Så kommer du igång
En utmärkt startpunkt för att bedöma hållbarhetsrisker kopplade till företagets verksamhet, produkter och tjänster är den dubbla väsentlighetsbedömning som redovisningsdirektivet CSRD ställer krav om. Mer specifikt bör det första steget vara att genomföra en omvärlds- och intressentanalys, där företagets centrala intressenter kartläggs: kunder, investerare, leverantörer, medarbetare, myndigheter, civilsamhälle. Intressenterna bidrar med värdefull information om risker och utmaningar, särskilt i värdekedjan, exempelvis relaterade till arbetsvillkor och miljöpåverkan. Därutöver kan intressenterna också ge insikter om potentiella möjligheter: som innovation eller samarbetsinitiativ. Dessa insikter utgör sedan grunden för att justera företagets väsentlighetsbedömning och tillhörande riskanalys och ger möjlighet att fokusera på de frågor som är mest relevanta för både affären och intressenterna.

Fyra sätt som strategisk due diligence stärker affären

• Identifiera risker tidigt – färre driftstörningar, vilket sparar tid, pengar och skyddar företagets rykte.
• Prioriterad riskhantering – fokus på de mest väsentliga riskerna optimerar resursanvändningen, vilket ger ökad handlingskraft vid förändringar och kriser.
• Resiliens och konkurrenskraft – proaktiv analys ger högre operativ säkerhet och kvalitet, vilket ger stabilare leveranser, ökar företagets motståndskraft och skapar bättre förhandlingsposition.
• Skapa affärsnytta – högre kravuppfyllelse i upphandlingar, stärkt varumärke och mer resurser till innovation och utveckling av nya tjänster och produkter.

Uppförandekoden som motor
Många företag har redan en uppförandekod (Code of Conduct) på plats som ger riktlinjer för hur anställda och affärspartners ska agera. Den beskriver företagets värderingar, etiska principer och förväntade beteende i olika situationer, och är ett utmärkt styrdokument att utgå från i företagets arbete med att integrera hållbar riskhantering i affärsprocesserna. Om ditt företag ännu inte har en uppförandekod är det klokt att ta fram en. Med uppförandekoden som grund kan företaget tydliggöra förväntningar om ansvarsfullt företagande för leverantörer och partners, översätta kraven till styrdokument för inköp, sälj, juridik, finans, HR samt koppla uppföljning och rapportering till ledningssystem och beslutsforum.

Så lyckas du
Nyckeln till framgång är att göra due diligence till en strategisk affärsprocess och inte bara en rapporteringsövning – och därmed flytta fokus från risk till resultat. Med proaktiv leverantörsdialog, förebyggande insatser och AI-stödd kartläggning kan arbetsvillkor förbättras, miljöpåverkan minska samt långsiktiga affärsrelationer byggas och stärkas.

Prioriterad riskhantering gör att företag kan lägga kraften där den gör störst nytta för att maximera affärsnytta, resiliens och konkurrenskraft.

På 2050 ser vi inte due diligence som bara ett måste – utan som en möjlighet. Det handlar om att bygga företag som står pall när det blåser, som vinner förtroende och som gör ansvar till en konkurrensfördel.