I mitten av januari höll 2050 ett webbinarium om Omnibus-förändringarna för CSRD, taxonomin och CSDDD samt de nya förenklade ESRS-standarderna. Här sammanfattar vi de viktigaste slutsatserna och vår syn på vad företag bör göra nu.
Omnibus: Vad gäller framåt?
Omnibus I-paketet, som syftar till att förenkla hållbarhetsrapporteringen och minska administrativ börda, beslutades under slutet av förra året. Nedan sammanfattar vi de huvudsakliga ändringarna.
CSRD – kapning av antal bolag som berörs
- Kraftigt höjda trösklar: bolag med 1 000 anställda och 450 miljoner euro i omsättning (ca 90% färre bolag omfattas jämfört med ursprungliga trösklarna)
- Finansiella holdingbolag undantas.
- Eu har öppnat upp för övergångsundantag för de bolag som nu omfattas av CSRD men faller ur scope med de nya tröskelvärdena, detta behöver dock implementeras i nationell lagstiftning innan de kan nyttjas av bolagen vilket sannolikt innebär att detta inte hinner nyttjas för räkenskapsår 2025.
- Värdekedjedata begränsas då mindre bolag kan neka större aktörer information utöver VSME-standarden.
- Kommissionen får mandat att ta fram sektorspecifikt stöd och vägledning.
- En översynsklausul öppnar för framtida utvidgningar och ändringar
Det som kvarstår nu är att invänta den svenska implementeringen av lagkravet. En utredning avseende detta ska redovisas 17 april 2026.
EU-taxonomin – förenklingar i redovisningen
- Bolag som omfattas av CSRD omfattas även av taxonomin
- Förenklingar implementerade som ska användas från räkenskapsår 2026 och framåt
- För rapporter avseende räkenskapsår 2025 (om rapport lämnas efter 28 januari 2026) kan bolaget välja om de gamla eller nya kraven ska appliceras.
- Fokus på att minska komplexitet och stärka proportionalitet genom bland annat:
- Justerade DNSH-kriterier.
- Färre och enklare rapporteringsmallar.
- Införande av materialitetsgräns.
CSDDD – senarelagd och förenklad
- Trösklar höjs kraftigt: 5 000 anställda och 1,5 miljarder euro i omsättning.
- Riskbaserat fokus ersätter strikt begränsad kedja.
- Krav på klimatomställningsplaner tas bort.
- Den harmoniserade ansvarsmekanismen tas bort.
- Tak på 3 % av global omsättning för sanktioner.
- Införande skjuts upp till juli 2029.
- Kommissionen publicerar vägledning senast juli 2027.
Nya förenklade ESRS – vad innebär förändringarna?
I november 2025 presenterades Draft Simplified ESRS, som innebär förenkling av de rapporteringsstandarder som tillhör CSRD. Syftet med förenklingen är att minska onödig datainsamling, öka tydlighet och göra rapporteringen mer proportionell. Exempelvis innebär utkastet:
- 61 % färre datapunkter
- Kortare, mer lättillgängliga standarder.
- Förtydligade definitioner
- Proportionalitetsmekanismer anpassar kraven efter företagets storlek.
- Fler infasningar.
- Möjlighet till sammanfattande sektion i början av hållbarhetsrapporten.
- Förenklad dubbel väsentlighetsanalys.
- Lättade krav på värdekedjedata, med treårig övergångsperiod.
Ändringar kan komma att ske i utkastet i nästa steg där kommissionen ska anta en uppdaterad ESRS.
Hur bör företag agera nu?
Efter Omnibus I är det är tydligt att fokuset i hållbarhetsarbetet inte bara kan vara lagefterlevnad. Inte heller tidigare var det en god idé att endast följa lagkrav, och inte fundera på organisationens och intressenternas behov, men med de högt ställda och snabbt implementerade kraven i framför allt CSRD var det svårt att hinna med något annat.
Hållbarhetsarbetet behöver återigen styras av det som skapar värde för organisationen idag och i framtiden. Omvärlden rör sig extremt snabbt just nu oavsett hur mycket juridiken backar. Det geopolitiska läget, klimatförändringar och resursfrågan är bara några exempel på faktorer som för många bolag innebär finansiella risker och möjligheter som behöver hanteras här och nu för att säkerställa fortsatt konkurrenskraft. Detta, i kombination med ökad mognadsgrad avseende hållbarhet driver ökade krav och förväntningar från intressenter. För de bolag som exkluderas från lagkraven är det även viktigt att fortsatt ha med sig att lagkraven leder till krav och förväntningar i värdekedjan, även om de begränsats.
Angående hållbarhetsrapporteringen så innebär Omnibus I lättnader för berörda bolag, men också ökat behov av att själva navigera landskapet. För de bolag som inte längre träffas av lagkrav finns möjligheter att nyttja standarderna för frivillig rapportering, där värdeskapande behöver styra valet om omfattningen. Standarderna kommer underlätta styrning internt, jämförbarhet mellan bolag och transparens gentemot intressenter.
Framåt blir det fortsatt viktigt att följa den svenska implementeringen av lagkraven samt praxis och intressentkrav som snabbt utvecklas.
Har du frågor eller vill ha stöd i ert hållbarhetsarbete? Kontakta oss!
Lova Rosenqvist
Seniorkonsult på 2050
Rebecka Jakobsson
Seniorkonsult på 2050
Detta inlägg är en del av 2050 belyser , en serie där vi lyfter aktuella frågor inom hållbarhet och näringsliv. Vill du veta mer om hur ditt företag kan navigera i det förändrade regelverket? Kontakta oss på 2050!