EU:s hållbarhetsagenda har de senaste åren satt riktningen för företagens hållbarhetsarbete genom att reglera marknaden och driva den hållbara utvecklingen i unionen framåt. Under 2025 har dock fokuset i EU skiftat till förmån för konkurrenskraft och geopolitiska frågor, ett skifte som lett till förseningar och förenklingar av flera hållbarhetsdirektiv och -förordningar. Tyvärr har den politiska diskussionen inte handlat om hur hållbarhetsarbetet också kan stärka både konkurrenskraft och minska den geopolitiska risken.
Lagstiftningar som det har stormat särskilt kring under året är CSRD, CSDDD och taxonomin, men nu har vi äntligen fått klara besked om vad som gäller framöver. Den 16e december röstades överenskommelsen för förändrade gränsvärden och förenklingar avseende CSRD, CSDDD och taxonomin igenom i sista instansen i EU (trilogen). Det som återstår innan Omnibus I träder i kraft är ett formellt godkännande av rådet, publicering i EU:s officiella journal och implementering i nationell lagstiftning.
Vad innebär de viktigaste förändringarna med Omnibus I?
- Höjda tröskelvärden: CSRD och taxonomin ska gälla företag med över 1 000 anställda och omsättning på minst 450 miljoner euro. Finansiella holdingbolag undantas från CSRD.
- Övergångsundantag: Företag som började rapportera för räkenskapsåret 2024 (“wave one”) kan undantas fram lagstiftningen i övergången, om de inte längre omfattas under 2025–2026. Detta är dock upp till respektive medlemsland att besluta och implementera.
- Begränsning av information i värdekedjan: Ur ett rapporteringsperspektiv har mindre bolag möjlighet att neka större aktörer information som går utöver VSME standarden.
- CSDDD lättas: Bolag med minst 5000 anställda och en nettoomsättning på över 1,5 miljarder euro omfattas.
- Due diligence processen ändras, i stället för en strikt begränsning till egen verksamhet, dotterbolag och direkta affärspartners får företag fokusera på de delar av kedjan där riskerna sannolikt är störst.
- Kravet på klimatomställningsplaner i CSDDD tas bort.
- CSDDD skjuts upp ytterligare ett år. Företag måste nu uppfylla kraven senast i juli 2029.
- Översynsklausul: En möjlighet öppnas för att senare se över och eventuellt utöka tillämpningsområdet (gäller både CSRD och CSDDD).
Vill du läsa mer? Se Council and Parliament strike a deal to simplify sustainability reporting and due diligence requirements and boost EU competitiveness – Consilium eller kontakta någon av våra experter.
Vad betyder detta för företagen?
Förenklingen av rapporteringskraven innebär att cirka 90 % av företagen som tidigare omfattades av CSRD, och 70 % av företagen som tidigare omfattades av CSDDD, hamnar utanför scope. Det innebär också ökade risker för människor och miljö när den juridiska spelplanen inte bidrar till framdrift i samma utsträckning som tidigare planerat.
I vår senaste rapport, Bidrar EU:s hållbarhetsagenda till företagens konkurrenskraft?, baserad på intervjuer med 17 VD:ar och hållbarhetsansvariga, framgår att hållbarhet ses som affärsstrategiskt, men att rapporteringskraven upplevts som för detaljerade och resurskrävande. Denna bild bekräftades även under seminariet vi höll tillsammans med Västsvenska Handelskammaren, där flera bolag betonade behovet av förenklingar.
Sammanfattningsvis ser företagen på rapporteringskraven ur två perspektiv:
- Fördelar: CSRD har lyft hållbarhetsfrågorna till en strategisk nivå, skapat gemensamma processer och gett insikter som stärker konkurrenskraften.
- Utmaningar: Detaljnivån och mängden datapunkter har varit för hög, vilket tagit fokus från det faktiska förbättringsarbetet.
Samtidigt är riskbilden tydlig. Utan strukturerade processer riskerar företag att förbise klimatrelaterade risker, politiska förändringar och marknadstrender. CSRD:s krav på dubbel väsentlighet har hjälpt företag att identifiera dessa risker och möjligheter, en process som riskerar att gå förlorad med lättnaderna i Omnibus.
Trots den administrativa bördan har ett tydligt ramverk för hållbarhetsrapportering skapat affärsnytta, förbättrat riskhantering och stärkt marknadspositionen. Diskussionen bör därför handla mindre om vilka företag som omfattas och mer om hur CSRD kan förenklas för att skapa värdeskapande rapportering, utan onödig administrativ börda. Förväntningarna från investerare och kunder kvarstår, där hållbarhet är en hygienfaktor och en integrerad del av affärsstrategin för långsiktig konkurrenskraft.
Vad betyder detta för omställningen?
Sammantaget innebär förenklingarna genom Omnibus I en ambitionssänkning då betydligt färre företag berörs, jämfört med tidigare lagkrav. Ambitionssänkningen, både avseende mängden bolag samt omfattningen av datapunkter innebär även att de bolag som ligger i framkant inte får samma affärsnytta av sina hållbarhetsinsatser och takten på omställningen kan mattas av. Det finns även en oro från bolagen för snedvridning av konkurrensen om hållbarhetskraven inte harmoniseras inom EU.
Vi ser Omnibus som en påminnelse om att hållbarhetsarbetet inte kan reduceras till endast compliance. Den kraftiga ambitionssänkningen riskerar att urholka hållbarhetsrapporteringens syfte och förenklingarna av EU:s hållbarhetsregelverk riskerar att sakta ner omställningen till ett klimatneutralt EU år 2050, samtidigt som det minskar transparensen och pressen på förändring inom unionen. Företag som använder hållbarhet som ett strategiskt verktyg för innovation och affärsutveckling kommer däremot att stå starka när kraven och marknaden förändras.
Rapportering ska inte bara handla om siffror, utan den ska identifiera de mest väsentliga frågorna och omsättas i handling. Då blir hållbarhetsarbetet en motor för långsiktigt värdeskapande, konkurrenskraft och goda affärer på en planet i balans. Företag som väntar riskerar att tappa både trovärdighet och lönsamhet.
Vill du veta mer?
Tillsammans med Västsvenska Handelskammaren höll vi på 2050 ett seminarium för att diskutera hur hållbarhetsrapportering kan stärka både affären och konkurrenskraften. Företagsledare, hållbarhetschefer och beslutsfattare fanns på plats och tillsammans fick vi lyssna på Jörgen Warborn, EU:s huvudförhandlare kring Omnibusförordningen, om hur man försöker balansera mellan tydliga regler och bibehållen konkurrenskraft. Seminariet spelades in och finns tillgänglig att titta på genom länken här.
Seminariet utgick från vår nyligen publicerade rapport Bidrar EU:s hållbarhetsagenda till företagens konkurrenskraft? som ni kan läsa här: Bidrar EU:s hållbarhetsagenda till företagens konkurrenskraft?
Kontakta oss gärna för mer information!
Markus Ekelund, VD på 2050
Lova Rosenqvist, Seniorkonsult på 2050
Detta inlägg är en del av 2050 belyser, en serie där vi lyfter aktuella frågor inom hållbarhet och näringsliv. Vill du veta mer om hur ditt företag kan navigera i det förändrade regelverket? Kontakta oss på 2050!