Under de senaste åren har medvetenheten i samhället ökat om den snabba förlusten av biologisk mångfald. Utöver den direkta negativa påverkan på naturen, riskerar den att ge omfattande ekonomiska konsekvenser som berör de flesta branscher och verksamheter. Okunskapen om hur det kan slå mot samhället är ännu stor, skriver 2050:s Elisabeth Ilskog och Sofie Ögren i en 2050 belyser.
Tidigare i år infördes reglerna från EU-direktivet om rapportering av hållbarhet – CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) – i svensk lag. En lag som breddar fokus på hållbarhet och kan stimulera företag att öka kunskapen om hur deras verksamheter påverkar miljön och hur de påverkas av miljön – den så kallade dubbla väsentligheten. Häromveckan trädde också den nya EU-förordningen om restaurering av natur i kraft. Den syftar till att stoppa ytterligare förlust av, och återställa, biologisk mångfald.
Att den biologiska mångfalden utarmas både globalt och i Sverige står helt klart. World Economic Forum pekar ut förlust av biologisk mångfald och ekosystemkollaps som några av de största riskerna mänskligheten står inför under 2020-talet. En analys av rödlistade arter i Sverige visar att det främst är markanvändningen inom monokulturellt jord- och skogsbruk som har störst påverkan.
För att hejda förlusten av biologisk mångfald behövs en förändrad skötsel av jordbruks- och skogsmark som anpassas efter platsspecifika förutsättningar för biologisk mångfald. Det behövs också mer kunskap och starkare ekonomiska incitament för att kunna bedriva ett variationsrikt jord- och skogsbruk som tar vara på värden som inte enkelt går att mäta i ekonomiska termer – som just biologisk mångfald — men också sociala värden och hälsoaspekter.
På 2050 stöttar vi våra kunder med att hitta synergier i arbetet med klimat, biologisk mångfald och andra hållbarhetsfrågor. Det rimmar väl med den nya förordningen om restaurering av natur. Inom två år ska Sverige – precis som övriga länder i EU – upprätta en nationell restaureringsplan. Planen ska bromsa förlusten av biologisk mångfald och ge möjlighet för ekosystemen att fortsätta tillhandahålla viktiga tjänster som mat, virke, ren luft, vatten och motståndskraft mot naturkatastrofer och klimatförändringar.
Inom några år ska alla större företag också uppfylla de nya kraven på hållbarhetsrapportering enligt CSRD. Det betyder att företagen måste skaffa sig kunskap om hur deras verksamhet i hela värdekedjan påverkar naturen. Vi ser en risk att flera företag bedömer att de inte har en väsentlig påverkan på biologisk mångfald — helt enkelt av okunskap. Det är olyckligt då verksamheter i många värdekedjor starkt påverkar de ekosystem som civilisationen är beroende av. Förutom skogsbruk och jordbruk, ger också gruvbrytning och många andra industrier påverkan på arter, vattendrag, och klimat. Nästan all avfallshantering har likartad inverkan. Ofta är också miljökraven låga runt om i världen, i länder genom vilka svenska företags värdekedjor löper.
Vi ser därför ett ökat behov av kunskap om biologisk mångfald i samhället och i näringslivet. Biologer och naturvårdskunniga kommer att bli mer efterfrågade — både i företagen och hos de revisorer som nu ska granska hållbarhetsrapporteringen. På 2050 har vi god kunskap i dessa frågor och vi är beredda att ta vår del av ansvaret i samverkan med andra företag.
