Så blir cirkulär ekonomi mätbar, styrbar och kritiskt för affären

GCP bygger på fem steg och en av de stora fördelarna är att ramverket innehåller praktiska verktyg med detaljerad information om hur man ska gå till väga.

1. Frame – I detta första steg är den viktigaste aktiviteten att definiera vilket ”use-case” man ska fokusera på. Man utgår från vilket behov företaget har och vad syftet är med arbetet. GCP exemplifierar med tre typer av ”use-case”. Dels kan det handla om att minska risker förknippade med beroende av kritiska råvaror eller störningar i leverantörskedjor. Företaget kan också ha ett behov av att skapa intern struktur och styrning för cirkularitet, t.ex. att definiera och följa upp cirkulära nyckeltal. Ett ytterligare use-case kan vara skyldighet att rapportera enligt ESRS E5.

2. Prepare – I det andra steget gör man en övergripande mappning av flöden av material, komponenter och produkter från utvinning till sluthantering. Materialflöden delas in i tre scope (A-C) beroende på var i värdekedjan de uppstår. Genom att skapa sig en bild över resursanvändning, uppkomst av avfall, användning av kritiska råmaterial, miljö- och klimatpåverkan, men också risker, kan man identifiera cirkulära hotspots. Alltså områden där cirkulära åtgärder kan ge störst effekt. Slutligen gör man en prioritering efter volymer, hög relevans för affären och miljöpåverkan.

3. Measure – När man valt vilka flöden man ska fokusera på är det dags att identifiera vilka nyckeltal som leder till önskade effekter. GCP har definierat två typer av KPI:er. Dels de som belyser hur cirkulära flödena är. Dels nyckeltal som mäter affärsvärde och påverkan på miljö och sociala faktorer. När man väljer cirkulära nyckeltal rekommenderar 2050 att man utgår från EU’s nio cirkulära strategier (som också kallas 9R). De omfattar hela paletten cirkularitet och kan stötta organisationen att tänka lite mer kreativt och undvika att man bara fastnar på enklare åtgärdsområden som materialåtervinning. Avsnittet Measure är ett väldigt omfattande avsnitt i GCP-standarden (uppåt 70 sidor långt) där en mängd nyckeltal beskrivs.

4. Manage – När man har beräknat nyckeltalen kan man göra en analys över var resurser används i onödan, avfallsströmmar, företagets känslighet för sårbara materialflöden, i hur hög utsträckning återvunnet material används, etc. Baserat på detta kan man definiera mål och åtgärder. I den första versionen av GCP läggs relativt litet fokus på strategiutvecklingen. Vi tror dock att det är viktigt att ta tillfället i akt att använda analysen som en grund för att utvärdera behovet av nya affärsmodeller. För att kunna göra det är det viktigt att förstå olika aktörers behov, möjligheter och utmaningar. Hur skulle en ny affärsmodell påverka våra leverantörer och partners? Våra kunder? Det krävs också fördjupade analyser hur nya affärsmodeller påverkar finansiella flöden, både för företaget och andra aktörer i värdekedjan.

När man beslutat om ambitionsnivåer för målsättningar och vilka åtgärder som är lämpliga att vidta, är det helt centralt att integrera strategierna i verksamhetsstyrningen. De fördelar cirkulär ekonomi kan leda till som beskrivs ovan kommer inte att förverkligas så länge cirkularitet är något som framför allt lyfts fram i kommunikationen – det är när strategierna är integrerade i affären man kan nå max potential.

5. Communicate – För att nå de kommersiella fördelar cirkularitet kan ge, är kommunikation A och O, för att skapa förtroende, påverka marknaden och visa vad cirkularitet faktiskt leder till.

Hur kan man börja det här arbetet? Vi tror att det är bra att börja med ett begränsat use-case och testa metodiken på en produkt, ett materialflöde eller del av företaget. Det är viktigt att tidigt engagera värdekedjan och våga integrera information om resultatet i befintlig rapportering. I detta webbinarium går vi igenom GCP mer i detalj.