Klimat och beredskap i en föränderlig värld

Den 18 september samlades forskare, företagsrepresentanter och experter i Linköping för att diskutera hur klimatförändringarna formar vårt samhälle – från livsmedelsförsörjning till infrastruktur och säkerhet. En tydlig slutsats var att klimatanpassning och beredskap inte kan byggas i sista stund, när krisen är ett faktum. I stället behöver beredskap vävas in i dagens beslut och långsiktiga strategier. Det handlar om att tänka proaktivt och generationsöverskridande – att säkerställa att företag, kommuner och samhällsinstitutioner står rustade, inte bara för de närmaste åren utan för 2050 och långt därefter. Klimatförändringarna är inte en sidoordnad fråga, utan en central drivkraft som måste genomsyra samhällsplanering och investeringar.

Proaktivitet som strategi
Verklig beredskap handlar om mer än att reagera på det som redan hänt. Tomas Ries, docent i säkerhetspolitik och strategi, Försvarshögskolan, beskrev de existentiella hot som riktar sig mot vitala livssystem – på samhälls-, ekonomi- och naturnivå. För att skapa resiliens för framtiden lyfte Tomas tre viktiga åtgärder: att kartlägga nuläget, identifiera trender och att skapa färdigheter i att hantera överraskningar. Beskrivningen av kriser på olika nivåer var mörk, vilket underströks av man inom forskningsområdet har identifierat runt sextio olika potentiella katastrofer som kan inträffa. Man vet bara inte exakt vilka som kommer att inträffa när. Klimatförändringarna ökar komplexiteten och riskerna ytterligare – något NATO bekräftar genom att lyfta klimat- och biologisk mångfald som avgörande säkerhetsfrågor (vilket beskrivs närmare i en 2050 belyser från i juli).

Att arbeta proaktivt innebär att arbeta med ett framtidsperspektiv och använda verktyg som scenarioanalyser för att förstå hur framtiden kan utvecklas och säkerställa att strategier håller över tid.

Livsmedelsberedskap – bygg motståndskraft i fredstid
Livsmedelsberedskap måste byggas innan krisen kommer, oavsett om den beror på skördar som slås ut av torka eller skyfall, eller orsakas av konflikter i omvärlden. Redan idag påverkas livsmedelsproduktionen av högre temperaturer. För att bibehålla den måste lantbruket klimatanpassas, annars minskar vår förmåga att hantera kriser ytterligare. Ingrid Petersson, som lett regeringens utredning om Sveriges livsmedelsberedskap, menar att dagens system är sårbart – beroende av fossila drivmedel, globala transporter och få stora aktörer. Hon påminde om att det vi bygger upp i stabila tider är det som finns kvar när skörden slår fel. För ökad resiliens krävs klimatanpassad och skyddad jordbruksmark, beredskapslager och stärkt inhemsk produktion. Resiliens handlar inte bara om att stå emot kriser, utan om att skapa flexibla, decentraliserade system som fungerar även när omvärlden förändras snabbt.

Synergier mellan satsningar på totalförsvaret och klimatanpassning
Enligt alla medverkande finns det inga motsättningar mellan att bygga upp ett totalförsvar och att skapa resiliens mot global uppvärmning. Ju mindre beroende vi är av fossila insatsvaror, exempelvis bränslen och handelsgödsel, desto bättre ur ett beredskapsperspektiv. Att utveckla fossilfria produktionsprocesser går därför hand i hand med beredskap. Charlotte Elander, VD på Energifabriken, lyfte att detta är ett viktigt argument för att öka produktionen av fossilfria bränslen i Sverige. Biodrivmedelsproduktion främjar dessutom livsmedelsproduktion, då grödor kan användas både till bränslen och som mat, vilket förbättrar motståndskraften i en kris. Liksom för livsmedelsproduktion kan biodrivmedelsproduktion inte byggas upp på kort tid, utan kräver långsiktighet och stora investeringar. För att biodrivmedel ska finnas tillgängliga imorgon krävs en marknad och efterfrågan idag.

Vikten av samverkan
Åsa-Britt Karlsson, ordförande Nationella expertrådet för klimatanpassning, lyfte fram att även om det händer en del på klimatanpassningsområdet går det för långsamt. Regeringens Nationella strategi och handlingsplan för klimatanpassning innehåller för lite verkstad, och lades fram som en skrivelse istället för proposition, vilket inte borgar för att den leder till konkreta åtgärder. Flera i panelen lyfte att det fortfarande finns otydligheter kring vem som bör göra vad. Åsa-Britt poängterade att kommunerna har ett stort ansvar för att klimatanpassning ska komma på plats och att samverkan mellan kommuner, näringsliv och stat behövs. En viktig roll för kommunerna är att kartlägga riskerna på övergripande nivå och att baserat på detta samla privata aktörer och ge vägledning. Tyvärr saknar många kommuner både ekonomiska resurser och rätt kompetens för att kunna hantera detta.

Enligt Åsa-Britt Karlsson är klimatanpassning ingen engångsinsats utan en pågående process som kräver samverkan, investeringar och kunskap. En positiv aspekt är att det, trots många utmaningar, finns lokala initiativ och lösningar som kan skalas upp.

Behov av flexibel infrastruktur och reservkapacitet
Att bygga flexibilitet och reservkapacitet/redundans i system och infrastruktur stärker motståndskraften, men kan leda till minskad effektivitet och ökade kostnader. Jesper Hagbom, Divisionschef Distribution, Tekniska Verken, betonade att högeffektiva system ofta brister vid oväntade påfrestningar. Vid nästa skyfall eller värmebölja kan man till exempel inte räkna med att få fram de reservdelar som behövs vilket ökar behovet av att lagra vitala komponenter. Decentraliserade lösningar är ofta mer motståndskraftiga men kan vara mindre effektiva. Klimatanpassning kräver också investeringar i infrastruktur som dagvattensystem, bevattningsanläggningar och reservkraft. Många kommuner har en betydande underhållsskuld särskilt i dagvattensystemen vilket ökar sårbarheten vid extrema väderhändelser. För Tekniska Verken är brand och skyfall en del av planeringen. En viktig utmaning ligger i att hitta incitament och finansieringsmodeller för investeringar där avkastningen kanske aldrig syns eftersom vinsten framför allt handlar om undvikna kostnader i framtiden. Samverkan mellan företag, offentlig sektor och finansiella aktörer är avgörande för att hantera utmaningarna.

Ekonomiska utmaningar och långsiktiga spelregler
Klimatanpassning är kostsamt. Samtliga talare bekräftade att tillräckliga medel inte finns avsatta för alla de områden som behöver ställas om. Charlotte Elander, VD för Energifabriken, beskrev exempelvis de stora kostnaderna för en lantbrukare att täckdika, vilket är nödvändigt för att klara svåra skyfall, något som blir alltmer viktigt. Att driva lantbruk är en långsiktig verksamhet vilket gör långsiktiga spelregler centrala. Klimatanpassningsåtgärder måste tydligt gå att räkna hem för att lantbrukare ska våga satsa.

Informationspåverkan – en del av beredskapen
Desinformation om klimat och säkerhet skapar splittring och minskar tilliten. När osäkerheten ökar blir det svårare att fatta beslut och agera snabbt. Tydlig och transparent kommunikation är därför avgörande för både samhällssäkerhet och organisatorisk motståndskraft.

Bygg uthållighet och motståndskraft – framåt och förbi 2050
Hållbarhet och beredskap måste vävas samman i långsiktiga strategier som gör samhällen och organisationer motståndskraftiga, inte bara under det närmaste året och  mandatperioden utan över generationer. Det handlar om att skapa system, processer och beslutskraft som skapar förutsättningar för att kunna hantera ett föränderligt klimat, som kan förbättra regelverk och skapa rätt marknadsförutsättningar som säkerställer att det vi vill ha tillgång till under en kris produceras innan krisen kommer.

Det är centralt att alla aktörer gör riskbedömningar för att förstå vilka scenarier som är möjliga under de närmaste decennierna. Dessutom är det viktigt att:

• Företag bygger affärsmodeller som klarar störningar och integrerar klimat- och hållbarhetsmål.

• Kommuner och regioner utvecklar planer för infrastruktur, energi, vatten och transporter som tar hänsyn till framtidens klimat.
• Myndigheter skapar stabila regler och incitament som möjliggör investeringar i klimatanpassning, innovation och scenarioplanering.

Från insikt till handling
Framtidens beredskap kräver systematiskt arbete över flera dimensioner: livsmedel, infrastruktur, ekonomi och informationssäkerhet. För att omvandla insikterna till handling behöver organisationer bygga kompetens, analysera klimatrisker, planera långsiktigt och utveckla robusta strategier. 2050 Consulting kan bidra med expertstöd – från scenarioanalyser till strategisk planering av resiliens och klimatanpassade system – så att aktörer stärker motståndskraften, samtidigt som man bygger långsiktig konkurrenskraft. Framtidens mest framgångsrika aktörer blir de som redan nu tar ansvar hela vägen fram till 2050 – och förbi.

Kontakta oss!

Hanna Marsk
Konsult på 2050