Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) har sedan det introducerades omdefinierat näringslivets hållbarhetsrapportering inom EU och kommer att innebära stor påverkan på hur företag integrerar hållbarhetsarbetet i sina affärsstrategier och löpande arbete. Vår omvärldsspaning visar att CSRD även kan fungera som dörröppnare för ökat partnerskap mellan näringsliv och civilsamhälle kring gemensamma samhällsutmaningar, vilket både kan stärka företagets eget hållbarhetsarbete och bidra till verklig samhällsnytta. 2050:s Rebecka Hovenberg och Leila El-Sherif Wollheim har i denna 2050 belyser summerat ett webbinarium där denna möjlighet diskuterades utifrån ett antal konkreta exempel. Webbinariet arrangerades av 2050 Consulting och Sveriges Stadsmissioner.
Tre nyckelområden för partnerskap:
Ett centralt fokus i CSRD-rapporteringen är dialogen med företagens olika intressenter. Företagen behöver bland annat redogöra för hur de arbetar för att upptäcka och hantera negativ påverkan men även visa vad de gör för att främja positiva förändringar.
Beroende på bransch och affärsidé kan man tänka sig flera olika typer av relevanta samarbeten med bäring på företags hållbarhetsarbete. För att konkretisera hur sådana samarbeten kan se ut och vad det kan få för effekter kommer här tre exempel utifrån ett CSRD-perspektiv:
1. Resursanvändning och cirkulär ekonomi (ESRS E5):
För att uppfylla kraven i standarden ESRS E5 förväntas företagen bland annat redovisa hur deras strategi och affärsmodell är anpassade till principerna för en cirkulär ekonomi genom att redogöra för hur de arbetar för att minska avfallsmängderna i hela sin värdekedja. Här kan samverkan med organisationer som arbetar med t.ex. återvinning, second hand-butiker eller matsvinn bidra. Ett framgångsrikt exempel är projektet Matmissionen, ett samarbete mellan Stadsmissionen och branschorganisationerna Svensk Dagligvaruhandel och Dagligvaruleverantörerna där samtliga stora livsmedelskedjor och ett 50-tal leverantörer ingår. Matmissionen omfördelar matvaror som annars hade riskerat att bli svinn och erbjuder rabatterade livsmedel till människor som lever under ekonomiskt utsatta förhållanden. Genom detta partnerskap kan livsmedelsföretag som Axfood minska sitt matsvinn, samtidigt som de bidrar till social hållbarhet genom att hjälpa personer i ekonomiskt svåra situationer. Samarbetet illustrerar hur företag genom att ta hjälp av civilsamhället både kan uppfylla CSRD-krav om hållbar resursanvändning samtidigt som deras arbete bidrar till positiva samhällseffekter.
2. Den egna arbetskraften (ESRS S1):
I standarden ESRS S1 ska företag redovisa hur de arbetar för att främja lika behandling och inkludering inom den egna arbetskraften. Här kan civilsamhällesorganisationer, som arbetar nära olika målgrupper underlätta det praktiska arbetet med mångfald och inkludering i organisationen och skapa en dialog och medvetenhet i frågorna. Ett exempel, som lyftes fram i webbinariet, är det sociala företaget Mitt Liv som driver Sveriges största mentorsprogram för akademiker med utländsk bakgrund som saknar jobb inom sitt kompetensområde. Genom mentorsprogrammet får de medverkande företagen kunskap om potentiella arbetstagares förväntningar och behov, och bidrar samtidigt till ökade förutsättningar för anställning genom att erbjuda arbetsträning och praktikplatser. Genom dessa samarbeten kan företagen uppfylla sina hållbarhetsmål och samtidigt bidra till ökad mångfald på arbetsmarknaden.
3. Påverkade samhällen (ESRS S3):
Standarden ESRS S3 belyser hur företagen påverkar de lokala samhällen där de har verksamhet. Ur ett svenskt perspektiv kan man tänka sig exempelvis fastighetsägares, detaljhandelns eller försäkringsbolags arbete för ökad trygghet i sitt närområde. Ett exempel på framgångsrik samverkan här är den ideella organisationen HelaMalmös arbete för att öka tryggheten i utsatta områden genom att skapa en “social infrastruktur”. De bedriver ett strukturellt förändringsarbete i samverkan med både privat företag, kommun och lärosäten. För företag som verkar i områden med stora sociala utmaningar, finns här fördelar att samverka med lokala aktörer för att stärka samhällsnyttan och samtidigt minska riskerna kopplade till social oro och otrygghet.
Vad innebär detta för företagen framöver?
En nyhet i och med CSRD är att företag kommer att behöva påvisa verklig förflyttning i sitt hållbarhetsarbete, både avseende ekologisk och social hållbarhet. Det räcker alltså inte längre att enbart rapportera vad man gör, utan det måste finnas en framdrift i verksamheten. Kopplat till den sociala hållbarheten kan samverkan med civilsamhället hjälpa företagen att arbeta med sin sociala påverkan på ett nytt sätt. Företagen kommer behöva visa hur de arbetar för att nå sina mål om att erbjuda en jämställd arbetsplats, vara en attraktiv arbetsgivare eller bedriva ett ansvarsfullt företagande genom att inte bara minska risker för negativ påverkan utan att också bidra positivt till samhällsutvecklingen. Med CSRD måste man också rapportera vilka KPI:er som visar att åtgärderna skapar önskad förflyttning och det är här civilsamhällesorganisationerna, som kan sin målgrupp och är vana vid att mäta effekten av sina insatser, fyller en viktig roll.
Missade du webbinariet eller vill se det igen? Se inspelningen här!
Detta inlägg är en del av vår serie “2050 belyser”, där vi tar upp aktuella frågor inom hållbarhet och näringsliv.
