Till­sammans med SLU, Sveriges lant­bruks­u­ni­ver­sitet, ska 2050 forska om hur biokol kan bidra till negativa växt­hus­gas­ut­släpp. Forsk­nings­pro­jektet ska ge stärkt kunskap om biokolets stabi­litet i svensk jord­bruksmark och skapa förståelse om hur lösningar med minus­ut­släpp från biokol-bioe­ner­gi­system kan etableras på såväl frivil­lig­mark­naden som i klimatpolitiken.

Biokol är en lovande pusselbit i klimatom­ställ­ningen och i vår strävan mot en planet i balans. Biokol är kol från orga­niskt material som upphettats till hög tempe­ratur under syrefria förhål­landen, så kallad pyrolys. Eftersom en del av den koldioxid som tagits upp genom växternas foto­syntes lagras i biokolet under lång tid utgör det en möjlig kolsänka. Dessutom kan biokol när det används fungera som en buffert för vatten och näring i jorden och ge luft åt rötter. På så sätt kan det vara till gagn för jord­bruket som kan få en bättre resurs­hus­hållning och därmed minska över­göd­ningen och behovet av insatsvaror. Fram­ställning av biokol kan därutöver utgöra en del av ett cirkulärt system där en verk­samhets rest­flöden kan hanteras och ge överskottsenergi.

- Med biokolet får vi möjlighet att minska vår påverkan på klimatet en även verktyg för att anpassa oss till ett förändrat klimat och ett mer restriktivt resur­san­vän­dande.
Med kombi­na­tionen av stabil kolin­lagring, ökad bördighet, resurs­smart hantering av rest­flöden och till­va­ra­ta­gande av restvärme får vi en cirkulär lösning med många vinnare,
säger Helena Söderqvist på 2050 som medverkar i forskningsprojektet.

 

Det finns vissa kunskaps­luckor när det gäller nedbryt­ningstid och  stabi­litet av olika kvalitéer av biokol och i användning i ett nordiskt klimat. I det forsk­nings­projekt som SLU, Sveriges lant­bruks­u­ni­ver­sitet, nu inleder till­sammans med 2050 ska kunskaps­basen om olika biokolets stabi­litet i svensk jord­bruksmark över lång tid stärkas. Forsk­ningen kommer att genom­föras med fält­försök, inku­ba­tions­försök och ny analys av befintliga forsk­ningsdata. Rikt­linjer ska utvecklas för beräkning av stabi­li­teten utifrån kolets ursprung, egen­skaper och användning. En öppen databas för inter­na­tio­nella stabi­li­tetsdata ska skapas och ett öppet webba­serat verktyg för inmatning och analys av framtida forsk­ningsdata kommer att tas fram. Samman­taget kan projektet få stor bety­delse för förstå­elsen om hur lösningar med minus­ut­släpp från biokol-bioe­ner­gi­system kan etableras på såväl frivil­lig­mark­naden som i klimat­po­li­tiken. 2050 kommer att bidra med vår expertis och erfa­renhet och kommer att agera som kunskaps­brygga till marknad och användare. Forsk­nings­pro­jektet finan­sernas av Ener­gi­myn­dig­heten och kommer pågå under 2022 till 2025.

Vill du veta mer?  Läs mer om projektet här » 

Pdf:presentation: Biokolets stabi­litet — kolin­lagring att räkna med

Kontakt:
Cecilia Sundberg
Projekt­ledare
cecilia.sundberg@lu.se

Helena Söderqvist
Projekt­ledare 2050
helena.soderqvist@2050.se / kolinlagringattraknamed@2050.se