Rebecka Jakobbson och Malin Forsgren framför EU-kommissionens byggnad

Beslut är taget om det första av två direktiv som ska styra upp reglerna kring håll­bar­hets­kom­mu­ni­kation. Nästa direktiv är nu under förhandling i både parla­mentet och rådet. När allt är på plats ser det ut att kunna betyda slutet för grön­målning inom EU och stärka konsu­men­ternas möjlig­heter att göra medvetna konsu­mentval. Det börjar bli dags för före­tagen att se över sin håll­bar­hets­kom­mu­ni­kation och börja anpassa den efter de nya kraven. 2050:s expert Rebecka Hovenberg förklarar vad de nya reglerna kommer att innebära.

Två nya direktiv för håll­bar­hets­kom­mu­ni­kation
Hela paketet för att stärka konsu­men­ternas makt och förbjuda grön­målning görs i två steg. Det första steget är infö­randet av direk­tivet ”Empower consumers in the green tran­sition” som antogs av parla­mentet den 17 januari i år och som nu ska imple­men­teras i alla länders natio­nella lagstiftning. Det beräknas träda i kraft inom två år. Detta direktiv inne­håller till exempel förbud mot:

  • allmänna miljöpå­stå­enden, till exempel klimat­ne­utral, biologisk nedbrytbar, ener­gi­ef­fektiv, klimatsmart eller ekologisk om inte påstå­endet bevisas i nära anslutning,
  • påstå­enden om att en produkt har en minskad eller ingen miljöpå­verkan baserat på användning av klimat­kom­pen­sation, som inte är kopplade till faktiska utsläpps­minsk­ningar i produktens eller tjänstens värdekedja,
  • påstå­enden om framtida miljöpre­standa utan realis­tiska åtaganden från före­taget för att nå sitt uppsatta mål. Före­tagen måste kommu­nicera sina planer och akti­vi­teter samt få dem veri­fi­erade av en oberoende tredjepartsexpert,
  • håll­bar­hets­märk­ningar utan ordentliga och oberoende certi­fi­e­rings­pro­cesser – inklusive märk­ningar som skapats av företag för deras egna produkter för att ge ett falskt intryck av att påstå­enden har verifierats.
  • Att påstå att sådant som är lagtvingade är unikt för produkten eller tjänsten.

Detta direktiv kan sägas inne­hålla vad Kommis­sionen vill åstad­komma. Det andra direk­tivet, Green Claims, behandlar sedan hur vi ska komma dit. Green Claims-direk­tivet förhandlas nu i parla­mentet och rådet simultant (även om rådet ligger lite efter). 2050 har beskrivit inne­hållet i Green Claims i en tidigare 2050 Belyser.

Parla­mentets synpunkter
2050 genom­förde nyligen ett webbi­narium där EU-parla­men­ta­rikern Arba Kokalari (M), som är en av de som förhandlar direk­tivet för parla­mentets räkning deltog. Hon beskrev några av de synpunkter som hon kommer driva i förhandlingarna:

  1. Förändra att varje miljöpå­stående ska ha ett förhands­god­kän­nande. Det innebär att företag inte kommer våga eller kunna kommu­nicera miljöpå­stå­enden och det skulle kunna ta månader att få påstå­enden godkända i värsta fall. Byrå­kratin skulle miss­gynna de seriösa före­tagen eftersom det blir svårare att skilja produk­terna åt när färre kommu­ni­cerar om håll­barhet. Detta är både miljö­or­ga­ni­sa­tioner och tex partigruppen EEP emot. Ett alter­nativ skulle kunna vara snabbspår eller egen­de­kla­ration för de vanli­gaste påståendena.
  2. Att inte bara EU:s egna miljö­märkning EU Ecolabel ska vara godkända att använda som tred­je­parts­granskare. Märk­ningar som Svanen och Krav borde också vara möjliga att använda . Här ser det dock ljust ut i förhand­lingarna för parla­mentet, enligt Arba Kokalari (M).
  3. Synen på klimat­kom­pen­sation. I parla­mentet anser EEP att man ska få klimat­kom­pensera och kommu­nicera kring det på något sätt, medan partierna till vänster är mer restriktiva.

I vår kommer parla­mentet börja behandla Green Claims, men det kommer ta något år innan det träder i kraft. Efter beslut i parla­mentet tar det ytter­ligare ca 2 år innan det införs och till dess kommer det hinna förändras . Som företag gör man dock klokt i att lita på att kraven kommer att öka över tid, så det lönar sig att se över sin kommu­ni­kation redan nu.

Sverige och minister­rådets synpunkter
På webbi­nariet deltog även Jerker Forssell, Ämnesråd på Klimat- och närings­de­par­te­mentet, på Rege­rings­kansliet, och som deltar i Råds­ar­bets­gruppen för miljö och därmed förhandlar för Sveriges räkning i minister­rådet. I minister­rådet ligger processen efter parla­mentet. Målsättning är att rådet ska enas om sin rikt­linje i juni, vilket innebär tre månader efter parla­mentet. Till hösten tar sedan trilogen vid innan beslut kan ske vid årsskiftet 2024/2025.

Jerker Forssell menar att rådet är mer positivt än parla­mentet till kommis­sionens förslag att godkänna miljöpå­stå­enden i förväg. Det finns kritik, men man arbetar vidare efter kommis­sionens förslag. Det som Sverige för fram i rådets förhandling är att den svenska rege­ringen välkomnar inten­tionen i kommis­sionens förslag, men påpekar att den admi­nist­rativa delen måste vara rimlig. Avseende miljö­märk­ningar trycker rege­ringen på att det är viktigt att natio­nella och regi­onala miljö­märk­ningar bör fort­sätta få ha en viktig roll på mark­naden. Förhands­prövning av kommu­ni­kation skulle kunna komma i konflikt med tryck­fri­hets­för­ordning och yttran­de­fri­hets­för­ordning. Man bedömer inte att svenska miljö­märk­ningar som Svanen, Bra miljöval etc. är hotade, däremot kommer man på nationell eller regional nivå inte att få intro­ducera nya). Befintliga märk­ningar kommer behöva rätta sig efter EU-blomman, vilken kan öka admi­nist­ra­tionen och göra det svårt för dem att utveckla sig.

Vad bör företag göra nu?
Föränd­ringarna kommer att vara genom­gri­pande och innebära att cirka hälften av de miljöpå­stå­enden som görs inom EU kommer att förbjudas. Lagstift­ningen gäller påstå­enden som riktas till slut­kon­su­menten och gör ditt företag sådana påstå­enden är det klokt att börja se över dem nu. Förslag på en hand­lingsplan kan se ut så här:

  1. Sätt dig in i de nya reglerna
  2. Låt utbilda de som ansvarar för den externa kommunikationen
  3. Bedöm dina nuva­rande miljöpå­stå­enden utifrån lagstift­ningens krav
  4. Genomför livscy­kel­be­döm­ningar (LCA) på rele­vanta produkter
  5. Motivera dina påstå­enden utifrån LCA:n
  6. För klimatmål, ta fram en tydlig hand­lingsplan med akti­vi­teter samt få dem veri­fi­erade av en oberoende tred­je­parts­granskare innan målet kommuniceras
  7. Upprätta interna rikt­linjer för kommunikation
  8. Uppdatera under­laget som påstå­endena baseras på minst vart femte år

Den här texten är delvis en samman­fattning av ett webbi­narium 2050 genom­förde den 26/1–24. Vill du se webbi­nariet i sin helhet kan du klicka här.

 

Rebecka Hovenberg
Senior konsult på 2050