För att få en tidig inblick i hur storbolagen valt att tillämpa taxonomin har 2050 tittat på de sexton första års- och hållbarhetsredovisningarna som släppts bland bolagen på OMX Stockholm Large Cap. Trots att företagen verkar inom vitt skilda branscher går det att se flera gemensamma utmaningar.
I juni 2020 beslutade EU att införa den så kallade taxonomin – ett gemensamt klassificeringssystem med syfte är att definiera vilka ekonomiska verksamheter som genom att bidra till något av EU:s sex prioriterade miljömål är att anse som hållbara. Förenklat kan man säga att endast stora, börsnoterade bolag omfattas av rapporteringskravet i början. Förra året behövde dessa bolag enbart rapportera hur stor del av verksamheten som omfattades av taxonomin (eligibility). I år behöver de också redovisa hur stor del av verksamheten som uppfyller taxonomins tekniska kriterier och därmed är förenlig med taxonomin (alignment).
Hur stor taxonomiförenlighet rapporterar bolagen?
Gällande de icke-finansiella bolagens redovisning av hur stor andel av omsättningen som omfattas av taxonomin ser vi stora skillnader – mellan 0 och 100 procent. Detta avspeglar sannolikt den betydande variationen mellan branscher och deras olika förutsättningar. Om man jämför företagen med sig själva ser vi att siffrorna är i stort sett oförändrade från 2022 års rapporter. Två av företagen sticker dock ut med ökningar på 18 respektive 36 procentenheter, vilket delvis beskrivs vara en konsekvens av att man tolkat regelverket annorlunda jämfört med tidigare år.
Hur hållbara är då bolagen enligt taxonomin? Från årsredovisningarna kan vi utläsa att när det kommer till andel taxonomiförenlig verksamhet så är det inget av dessa sexton bolag som redovisar en högre siffra än 37 procent. Majoriteten ligger på en andel mellan 0 och 6,5 procent. Många av företagen lyfter i sina årsredovisningar fram att otydlighet kring kriterierna och brist på vägledning lett till att bedömningen i många fall bygger på egna tolkningar och antaganden. I takt med fler förtydliganden och utveckling av praxis, samt att underlag och data blir mer tillgängligt och kvalitén ökar, är det möjligt att resultaten förändras.
Tabellen: Redovisad andel av verksamhetens omsättning som omfattas av (eligibility) samt är förenlig med (alignment) taxonomin, baserat på de 16 första års- och hållbarhetsredovisningarna som släppts bland OMX Stockholm Large Cap, icke-finansiella bolag.
Hur mycket utrymme får taxonomirapporteringen i årsredovisningen?
Hur mycket plats taxonomin får varierar stort – från något enstaka stycke till nästan femtusen ord. Textmängden bör dock sättas i relation till hur stor del av verksamheten som omfattas av taxonomin. Fokus på taxonomin läggs framför allt i noter, och omnämnanden i övriga delar av årsredovisningen är knapp. Ungefär hälften av bolagen har dock på ett eller annat sätt beskrivit taxonomin ur ett strategiskt perspektiv med koppling till styrgruppens arbete, intressenters prioriterade frågor och en långsiktig och lönsam verksamhet. Detta visar på att implementationen av taxonomin kan komma att få en ökad betydelse för bolagens övergripande affärsstrategi.
Hur har bolagen hanterat kravet på efterlevnad av minimiskyddsåtgärder?
För att en aktivitet ska vara förenlig med taxonomin måste bolaget uppfylla det obligatoriska kravet på efterlevnad av minimiskyddsåtgärder. Kriteriet har varit omdiskuterat då riktlinjerna av vissa ansetts svåra att tillämpa. Trots detta har alla bolag utom ett bedömt att de uppfyller kriteriet genom att hänvisa till sina befintliga policyer och styrdokument samt etablerade rutiner och processer. Det verkar som att bolagen generellt inte anser att några ytterligare åtgärder för efterlevnad har behövts utan förlitar sig på sitt befintliga arbetssätt. Den höga efterlevnaden kan dels tolkas som att svenska bolag presterar bra i frågan, dels att kriteriets generella karaktär gör efterlevnad förhållandevis lätt. Intressant blir att följa om uppfyllnad av kravet kan komma att påverkas vid implementeringen av CSDDD (Corporate Sustainability Due Diligence Directive) när bolagen tvingas redovisa sina processer på en mer detaljerad nivå.
Vad kommer att hända härnäst?
Att det finns en osäkerhet bland företagen om hur taxonomin bör implementeras råder det inget tvivel om och önskan om förtydliganden och framtida praxis är stor. Kommissionen har delvis mot denna bakgrund aviserat att man under Q1 2023 öppnar upp en så kallad feedbackmekanism där näringsliv, CSO:er och myndigheter kan lyfta sina åsikter och komma med förbättringsförslag på befintliga kriterier. Feedbackmekanismen innebär även en möjlighet att påverka vilka verksamheter som ska omfattas av taxonomin framgent. Vi på 2050 kommer fortsätta att bevaka taxonomins utveckling och agera som stöd i företagens fortsatta arbete med att implementera taxonomin.
Elias Höckerfelt, konsult 2050
Mats Tedenvall, senior konsult 2050