EU beslutar inom kort om att införa klimattullar, även kallat CBAM (Carbon Border Adjustment Mechanism). Lagstiftningen är tänkt att uppmuntra tillverkare både inom och utanför EU att använda mer hållbara metoder och minska sina koldioxidutsläpp. På 2050 arbetar vi med att stötta kunder som berörs av CBAM och utvecklar, tillsammans med bland annat Linköpings universitet, ett AI-verktyg för att förbättra CO2-beräkningarnas tillförlitlighet.
Vad betyder CBAM i praktiken?
Importvaror som ger upphov till stora koldioxidutsläpp i värdekedjan kommer att bli dyrare. Till exempel stål, cement, aluminium och gödsel, samt produkter som kräver den typen av insatsråvaror.
Vad finns det för utmaningar med implementeringen?
En av de största utmaningarna är att säkerställa att det blir rättvist och effektivt, samt att den inte förvärrar koldioxidläckaget i EU:s utsläppshandelssystem. Det handlar om att förhindra att koldioxidutsläpp relaterade till EU-produkter istället förflyttas till produktionskedjor i andra delar av världen. Sådant koldioxidläckage försvårar en rättvis utsläppshandel inom EU och kan potentiellt leda till ökade totala koldioxidutsläpp.
När träder CBAM i kraft?
Redan den 1 oktober i år, men då endast rapporteringsskyldigheten för företag som importerar produkter. Eftersom klimattullarna är tänkta att ersätta den fria tilldelningen av utsläppsrätter för företag inom EU, och dessa fasas ut mellan 2026 och 2034, kommer klimattullarna att fasas in i samma takt och de närmsta åren ses som en testperiod. Målet är att allt ska vara helt implementerat januari 2027, men tidsplanen kan komma att ändras. Under testperioden kommer företag att behöva rapportera koldioxidavtrycket för de varor som omfattas av CBAM, men de kommer inte att behöva köpa så kallade CBAM-certifikat under denna initiala period.
Vad är målet med ett AI-verktyg?
Ett möjligt svar på utmaningarna som beskrivs ovan kan finnas i det AI-verktyg som utvecklas inom projektet AICA (AI-Powered Carbon Border Adjustments). Forskningsprojektet, som drivs av 2050 Consulting, Alfa Laval, Toyota Material Handling, Hexatronic och Linköpings universitet, syftar till att använda artificiell intelligens (AI) för att förhindra koldioxidläckage och en rättvis implementering av CBAM. AI-verktyget skulle exempelvis kunna användas för att analysera data från olika källor, inklusive tulldokument, livscykelanalyser, utsläppshandelsdata, företagsrapporter och handelsstatistik. Det skulle ge en mer detaljerad och noggrann bild av koldioxidutsläppen från importerade produkter, vilket i sin tur kan bidra till en mer rättvis och effektiv fördelning av klimattullarna. För att uppfattas som legitim av internationella handelspartner och näringslivet inom EU, måste AI-verktyget vara både effektivt och tillförlitligt. Prototypen som utvecklas inom AICA-projektet strävar därför efter att uppnå dessa mål genom att använda avancerade algoritmer för att analysera och förstå såväl komplexa datastrukturer och mönster, som företags möjligheter och behov vid informationsdelning. Kontakta oss gärna om du har frågor eller funderingar kring CBAM eller det AI-verktyg som 2050 är med och utvecklar.
Anna Nyquist, senior konsult 2050 och projektkoordinator för AICA
Markus Ekelund, vd och senior konsult 2050 samt projektledare för AICA