Den 11 september är det val i Sverige och bara 8 år kvar till 2030 då de globala utsläppen behöver ha halverats. En ambitiös klimat- och miljöpolitik är därför viktigare än någonsin. Årets varma och extremt torra sommar i Europa påminner oss också om att klimatförändringarna i allra högsta grad redan är här, även i vår del av världen. Så vilken politik kan vi förvänta oss nästa mandatperiod?
Kommer den föreslagna politiken att räcka för att nå de utsläppsminskningar som behövs för att nå våra åtaganden enligt Parisavtalet? Tyvärr ser det inte ut så. Klimat- och miljöpolitiken har hamnat i bakvattnet i valdebatten, och de viktigaste frågorna har blivit hushållens ekonomi, trygghet och kriminalpolitik. När klimatet debatteras har fokus förflyttats från ambitiösa politiska förslag till att de flesta partierna inte vill att Sverige ska göra för mycket.
Bilden bekräftas av Naturskyddsföreningens traditionella undersökning av partiernas klimat- och miljöpolitik. Partierna har sänkt sina klimatambitioner jämfört med förra valet och det är nu bara Miljöpartiet som ställer sig bakom samtliga av miljöorganisationens förslag. Det är också det partiet med mest ambitiös egen politik enligt undersökningen. Oroväckande nog kommer de tre stora partierna Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna långt efter tillsammans med Kristdemokraterna. Bara Liberalerna driver en något mer ambitiös klimatpolitik på högersidan.
Viss samsyn kring åtgärder som kontras av politik som riskerar öka utsläppen
Den klimatpolitik som har störst stöd hos partierna på båda sidan blockgränsen är utbyggd laddinfrastruktur för personbilar och tunga transporter, stöd till industrin för att minska utsläppen, förenklade tillståndsprocesser och att Sverige ska vara drivande internationellt i klimatfrågan. I övrigt är det skralt med klimatpolitiska förslag och flera partier förespråkar politik som istället kommer öka utsläppen. Sänkt reduktionsplikt, lägre skatt på bensin och diesel och högkostnadsskydd för privata elkonsumenter är exempel på det. Här är det främst Centerpartiet och Miljöpartiet som håller emot en uppluckring av klimatpolitiken. Centern vill istället att Sverige behåller reduktionsplikten, ökar produktionen av biobränsle och sänker drivmedelsskatten till under EU:s miniminivå.
Sammantaget ger den politiska bilden skäl till oro om man vill se en snabb omställning. Osäkra och kortsiktiga styrmedel gör det svårt både för privatpersoner och företag att våga satsa på förnybara drivmedel, energieffektiviseringar eller andra större investeringar som krävs för att vi ska minska våra utsläpp.
Näringslivet agerar draglok
Många proaktiva svenska företag förstår att de har mycket att vinna marknadsmässigt på att vara drivande i omställningen och efterfrågar därför tydliga spelregler och höga ambitioner från våra makthavare. Att som företag sätta ambitiösa klimatmål, enligt exempelvis Science Based Targets har nog aldrig varit så viktigt som nu och svenskt näringsliv har insett att det är nödvändigt för att säkra framtida lönsamhet och konkurrenskraft.
För att få politiken att gå åt samma håll som den proaktiva delen av svensk industri och i linje med vad klimatmålen kräver, kommer det krävas att näringslivet och väljarna steppar upp och ställer krav på makthavarna. Det borde inte gå att komma undan med så undermålig klimatpolitik när vi redan börjar se vilka förödande konsekvenser uppvärmningen kommer få. Det går utmärkt att utforma klimatpolitiken så att den gynnar väljarnas plånböcker. Det kräver dock ett visst mått av nytänk och att man lämnar de gamla fossila hjulspåren bakom sig.
Rebecka Hovenberg, senior konsult och ansvarig för erbjudandeområde Kommunikation och Påverkan på 2050