Vi går mot en tuff vinter med skyhöga energipriser. I Tyskland stänger man ner simhallar och idrottsanläggningar för att få ner energianvändningen. Enligt en färsk rapport från Energiforsk är elbesparing det absolut snabbaste sättet att få ner elpriserna. En minskning i efterfrågan med 5–10 procent i Europa skulle räcka för att få till en halvering av konsumentpriserna i elområde 3 och 4 i södra Sverige jämfört med priserna i augusti.
Det är fantastiskt att vi äntligen kan enas om att energieffektivisering behövs. Dock finns det en risk att vi drar ner i energianvändningen precis så lite som behövs för att få ner priserna till en tolerabel nivå. Detta innebär att vi kommer missa de enorma ekonomiska vinsterna som energieffektivisering för med sig. Inte minst i kommunerna, som anammat förnybar energi men behandlat energieffektivisering i förbifart, finns stora möjligheter.
Kommuner kan kapa energinotan rejält
Enligt en kommande rapport från Länsstyrelsen Skåne eldade svenska kommuner redan före energikrisen en ofantlig mängd energi för kråkorna varje år. Det handlar, räknat med de gamla energipriserna, om ett energislöseri på 6 miljoner kr per 100 000 kvm lokalyta på en svensk kommun med cirka 15 000 invånare. Nu är kostnaden minst det dubbla.
Det är svårt att förstå varför inte mer har hänt sedan Länsstyrelsen Skåne publicerade sin första rapport i detta viktiga ämne år 2017. Genom att minska ”onda kostnader” (energislöseri) och skapa ”goda kostnader” (kapitalkostnader för ett lån till energieffektivisering) skulle svenska kommuner nämligen kunnat skapa moderna och energieffektiva lokaler utan att hyran behöver höjas. Kommuner ska hushålla med skattebetalares pengar och denna viktiga uppgift misslyckas de med när de inte genomför lönsamma och nödvändiga investeringar.
Om det är lönsamt, varför har det då inte hänt mer under alla dessa år? Det handlar inte om att kommunerna inte tror att energieffektivisering är lönsamt. Det beror snarare på kompetensbrist gällande hur man kan motivera stora investeringar. För det är stora investeringar (hundratals miljoner kronor) som vi behöver nu efter decennier av eftersatt underhåll. Den gamla tekniken som länge sedan uppnått sin livslängd måste bytas ut.
Kompetenshöjning och relevanta kalkylmetoder
Lösningen är att höja kompetensen hos fastighetsförvaltningar så att de börjar tillämpa alternativkostnadskalkyler. Kort sagt handlar det om att räkna på vad det kostar att fortsätta slösa energi jämfört med att energieffektivisera. Jämfört med alternativet att energieffektivisera är alternativet ”att inte göra någonting” dyr och trist för kommunen och skattebetalaren.
I väntan på rapporten förklarar en utbildning för politiker som Länsstyrelsen Skåne tagit fram problematiken och lösningen: Länk till utbildningen för den som vill förstå mer om detta viktiga ämne https://www.youtube.com/watch?v=1zCrZucQMPI
Hanna Savola är senior hållbarhetsrådgivare på 2050 Consulting. Hon har tidigare arbetat som tillväxtexpert på Länsstyrelsen Skåne där hon drev frågorna kring energieffektivisering av kommunala fastigheter och är medförfattare till ovan nämnda rapporter.