Efter ett år av förhandlingar röstade USA:s senat till slut igenom det djärvaste klimatpolitiska beslutet i USA:s historia. Nära 400 miljarder dollar satsas på förnybar energi, elektrifiering av transportsektorn och energieffektivisering. 2050 belyser satsningens innehåll och bakgrund i korthet.
När president Joe Biden tillträdde i januari 2021 lovade han att kampen mot klimatförändringarna skulle vara en prioriterad fråga. Mindre än ett par timmar efter att han svurits in som president återgick USA till Parisavtalet. Biden lovade därefter att USA:s utsläpp av växthusgaser skulle halveras till 2030 och klimatneutralitet skulle uppnås till 2050. Att leverera på dessa löften har däremot inte varit enkelt eftersom Demokraterna har en svag majoritet i kongressen och inte kan räkna med Republikanernas stöd i klimatpolitiken. Att införa omfattande lagstiftning som ett utsläppshandelssystem eller en koldioxidskatt är utsiktslöst eftersom sådan lagstiftning skulle kräva så kallad supermajoritet med stöd från minst tio republikanska senatorer i senaten. Det är däremot möjligt att rösta igenom vissa finanspolitiska reformer med en enkel majoritet och därför har Bidens klimatsatsningar utformats som stimulansåtgärder. Den klimatsatsning som nu röstades igenom har tillkommit efter långa förhandlingar med framför allt Joe Manchin – en demokratisk senator från den kolrika delstaten West Virginia som blockerat Demokraternas tidigare klimatpolitiska förslag. Han har nu fått med sig ett antal eftergifter gynnsamma för sin egen delstat och delar av fossilbränsleindustrin.
Stimulanser för förnybara energikällor och utsläppsreducerande teknik
Trots detta är satsningen den mest omfattande klimatpolitiska reformen i USA:s historia. Nära 369 miljarder dollar satsas under en tioårsperiod genom främst olika former av skattelättnader. Den största delen av paketet på 160 miljarder dollar går till skatterabatter vid investeringar i förnybar energi som sol- och vindkraft. Enligt en analys från organisationen American Clean Power Association kan satsningen leda till att den förnybara elen tredubblas och att ytterligare 550 gigawatt från sol‑, vind och andra rena energikällor tillförs. Det skulle kunna snabba på energiomställningen och göra det svårare för fossil energi som skiffergas att konkurrera. Vissa bedömare menar också att energikostnaderna kan sjunka i USA, vilket skulle kunna ha en inflationsdämpande effekt. Dessutom kommer nya arbetstillfällen att skapas inom den förnybara energisektorn. Redan i dag är de två snabbast växande yrkeskategorierna i USA solpanelsinstallatörer och vindkraftstekniker.
Vid sidan av dessa stimulanser går nära 120 miljarder dollar till klimat- och energisatsningar som bland annat rör incitament för utsläppsreducerande teknik. Den här delen ska bland annat förmå kraft- och värmeverk att installera CCS-teknik, industrier att investera i vätgaslösningar och annan grön teknik. Medel frigörs också för utveckling av avancerad förnybar energiteknik, främjande av klimatsmartare jordbruk och bekämpning av skogsbränder.
Stimulanser för den privata sektorn
En del av satsningen riktas till individer och handlar till exempel om energieffektivisering av hem och skattelättnader vid installation av solceller och värmepumpar. Därutöver inrättas ett bonussystem på 35 miljarder dollar, vilket innebär att bilköpare vid köp av en USA-tillverkad elbil får ett avdrag på 7 500 dollar.
Effekterna på utsläppen till viss del tvetydiga
Enligt en analys från ett program vid Princeton universitetet kan satsningen leda till att växthusgasutsläppen i USA minskar med upp till 40 procent till 2030 från 2005 års nivåer. Bedömningarna är osäkra eftersom satsningarnas effektivitet påverkas av faktorer som kostnader för förnybar energiteknik och energiprisutvecklingen. Bidens klimatsatsning öppnar dessutom upp för ny prospektering av olja och gas på federalt land. Delar av miljörörelsen är därför kritiska och menar att klimatsatsningen inte kommer att bromsa in den omfattande utvinningen av skiffergas och olja. Positivt är däremot att klimatpaketet innehåller en avgift för metanutsläpp på 1500 dollar per ton, vilket kan göra klimatnytta då den amerikanska utvinningen bedöms ligga bakom nära hälften av världens metangasutsläpp.
Protektionistiska inslag
Satsningen innehåller därutöver flera protektionistiska inslag. Skatterabatter förutsätter att investeringar görs med USA-tillverkade produkter, vilket enligt vissa bedömare kan ge amerikanska producenter av batterier, vindkraft, solceller och elbilar konkurrensfördelar gentemot framför allt kinesiska och europeiska producenter. Det gör satsningen mer attraktiv bland amerikanska väljare, men eftersom det amerikanska gröna näringslivet i stor utsträckning är undervecklat kan det bli svårt att leverera tillräckligt med miljö- och energiteknik för att infria de utlovade utsläppsminskningarna. Det kan också leda till motsvarande protektionism i andra delar av världen, vilket skulle kunna vara negativt för den globala omställningen.
Sammantaget menar dock de flesta bedömare att det är positivt att USA nu levererar en progressiv klimatpolitik. Det gör USA till en mer trovärdig aktör på den globala arenan, och det kan vara en tröst för de många amerikaner som lever med klimatkonsekvenser som skogsbränder, torka och översvämningar.
Daniel Lindvall
Seniorkonsult 2050