Rebecka Jakobbson och Malin Forsgren framför EU-kommissionens byggnad

EU-direk­tivet om ytter­ligare krav på håll­bar­hets­re­do­visning för företag, CSRD, ställer krav på att EU:s medlems­länder ska införa reglerna senast i juli 2024. Den svenska rege­ringen till­satte en utredning som lämnat förslag på svensk lagstiftning men i rege­ringens propo­si­tions­för­teckning som presen­te­rades nyligen fanns en sådan propo­sition inte med. 2050:s experter Anders Grönvall och Rebecka Jakobsson reder ut hur detta påverkar svenska företag.

Den 5 januari 2023 trädde Corporate Sustai­na­bility Reporting Directive (CSRD) i kraft. Ett direktiv är ett EU-regelverk som innebär krav på medlems­län­derna att införa vissa lagar och regler. Det är alltså inte något som gäller direkt mot företag och medborgare. Tanken är att alla länder ska införa samma regler för att bevara den fria rörlig­heten av varor och tjänster i EU. Därför är också kraven på när reglerna ska vara i kraft viktiga och medlems­län­derna kan drabbas av böter om de inte genomför dem i tid. Men varje land kan välja hur reglerna ska införas eftersom alla länder har olika system och struktur.

När ny lagstiftning ska tas fram innebär de svenska kraven på beredning att vissa steg måste genom­föras. Det första steget är en utredning, som antingen kan göras internt på Rege­rings­kansliet eller genom en särskild utredare som är en till­fällig egen myndighet. I april 2022 så beslutade rege­ringen att ge en utredning som redan arbetade med liknande frågor ett tilläggs­uppdrag att ta fram lagförslag för att uppfylla kraven i CSRD. Utred­ningen om håll­bar­hets­re­do­visning lämnade sitt förslag i ett betän­kande som heter SOU 2023:35 i juni 2023. Nästa steg är att lagför­slagen måste remit­teras och så skedde i höstas.

Med utgångs­punkt från remiss­för­slagen ska rege­ringen sedan utforma ett färdigt lagförslag och skicka det till Lagrådet för granskning. Lagrådet består av ett antal höga jurister som är eller har varit domare i Högsta domstolen eller Högsta förvalt­nings­dom­stolen. Gransk­ningen i Lagrådet kan gå ganska snabbt och när den är genomförd ska rege­ringen ta fram en propo­sition som redogör för lagrådets synpunkter och beskriva om och hur hänsyn har tagits till dessa.

För att riks­dagen ska hinna fatta beslut om nya lagstift­ningar under våren 2024 så har riks­dagen meddelat rege­ringen ett sista datum för att de ska hinna behandlas. Det datumet är i mitten av mars. Det innebär att en lagråds­remiss om nya regler för håll­bar­hets­rap­por­tering måste beslutas och lämnas till lagrådet inom kort. Det händer att riks­dagen ger rege­ringen dispens att komma in med propo­si­tioner senare om det är nödvändigt enligt t.ex. EU-regelverk att lagstiftning införs, som i fallet med CSRD. Att rege­ringen inte tagit med en propo­sition om nya krav på håll­bar­hets­re­do­visning i propo­si­tions­för­teck­ningen betyder egent­ligen ingenting. Rege­ringen har alltså fort­fa­rande tid på sig att besluta om en proposition.

De nya reglerna innebär att de första före­tagen redan i början av 2025 måste rapportera för verk­sam­hetsåret 2024, vilket innebär att bolagen redan påbörjat sitt arbete för att kunna ha en chans att hinna uppnå en lagenlig CSRD-rappor­tering. Avsak­naden av det svenska regel­verket orsakar ytter­ligare osäkerhet i en redan utma­nande situ­ation. Bolagen navi­gerar nu i ett landskap utan praxis, utan alla stan­darder på plats samt utan infor­mation om exakt hur gransk­ningen av revi­so­rerna ska gå till.

En bra utgångs­punkt är dock utred­ningens förslag som håller sig på den mini­minivå som EU-direk­tivet kräver. Utred­ningen föreslår ändringar i 19 svenska lagar för att införa reglerna. Rege­ringen kan inte föreslå mer utökade regler än utred­ningen före­slagit. Då måste en ny utredning göras och remitteras.

Till utred­ningen finns ett särskilt yttrande skrivet av en av utred­ningens experter, som repre­sen­terar Svenskt Näringsliv. Hon är kritisk till att utre­daren inte tagit fram förslag på möjlig­heten att tillåta att oberoende leve­ran­törer av kvali­tets­gransk­nings­tjänster genomför gransk­ningen av håll­bar­hets­rap­porten. Det finns utrymme för det i direk­tivet. Helt kort skulle det kunna innebära att ett företag blir ackre­di­terat till att granska håll­bar­hets­rap­por­terna, alltså utöver det som ackre­di­terade revi­sorer utför idag. I flera EU-länder finns denna möjlighet. Men utred­ningen har alltså kommit till en slutsats att endast aukto­ri­serade revi­sorer ska få sköta gransk­ningen (se sid 235–241 i utred­ningen). Att utred­ningen inte lagt lagförslag för att tillåta oberoende granskare innebär att rege­ringen inte kan lägga ett sådant lagförslag utan att göra en ny utredning och remittera lagför­slaget – vilket den alltså inte gjort.

Samman­fatt­ningsvis kan vi konstatera att det fort­fa­rande är oklart när den svenska lagstift­ningen kommer att komma på plats, och om den kommer att bli färdig i tid. Bolagen, revi­so­rerna och andra berörda aktörer får till dess luta sig mot utred­ningens förslag, samt bevaka utveck­lingen. Klart är dock att bolagen inte har tid att vänta på att lagstift­ningen kommer på plats, vilket lyck­ligtvis många bolag redan insett. 2050 belyser har tidigare redogjort för vad de nya reglerna innebär och vi stöttar bolag och koncerner från olika bran­scher bland annat med utbild­ningar, rådgivning, dubbla väsent­lig­hets­be­döm­ningar, håll­bar­hets­stra­tegier, kommu­ni­kation etc.

Läs mer
Det här behöver du veta just nu om CSRD och ESRS
Är er process för klimat­re­la­terad risk- och scena­ri­o­sa­nalys redo för CSRD?
Stora fördelar med fram­för­hållning inför ny hållbarhetslagstiftning

 

Anders Grönvall
Senior konsult 2050

Rebecka Jakobsson
Senior konsult 2050