EU-direktivet om ytterligare krav på hållbarhetsredovisning för företag, CSRD, ställer krav på att EU:s medlemsländer ska införa reglerna senast i juli 2024. Den svenska regeringen tillsatte en utredning som lämnat förslag på svensk lagstiftning men i regeringens propositionsförteckning som presenterades nyligen fanns en sådan proposition inte med. 2050:s experter Anders Grönvall och Rebecka Jakobsson reder ut hur detta påverkar svenska företag.
Den 5 januari 2023 trädde Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) i kraft. Ett direktiv är ett EU-regelverk som innebär krav på medlemsländerna att införa vissa lagar och regler. Det är alltså inte något som gäller direkt mot företag och medborgare. Tanken är att alla länder ska införa samma regler för att bevara den fria rörligheten av varor och tjänster i EU. Därför är också kraven på när reglerna ska vara i kraft viktiga och medlemsländerna kan drabbas av böter om de inte genomför dem i tid. Men varje land kan välja hur reglerna ska införas eftersom alla länder har olika system och struktur.
När ny lagstiftning ska tas fram innebär de svenska kraven på beredning att vissa steg måste genomföras. Det första steget är en utredning, som antingen kan göras internt på Regeringskansliet eller genom en särskild utredare som är en tillfällig egen myndighet. I april 2022 så beslutade regeringen att ge en utredning som redan arbetade med liknande frågor ett tilläggsuppdrag att ta fram lagförslag för att uppfylla kraven i CSRD. Utredningen om hållbarhetsredovisning lämnade sitt förslag i ett betänkande som heter SOU 2023:35 i juni 2023. Nästa steg är att lagförslagen måste remitteras och så skedde i höstas.
Med utgångspunkt från remissförslagen ska regeringen sedan utforma ett färdigt lagförslag och skicka det till Lagrådet för granskning. Lagrådet består av ett antal höga jurister som är eller har varit domare i Högsta domstolen eller Högsta förvaltningsdomstolen. Granskningen i Lagrådet kan gå ganska snabbt och när den är genomförd ska regeringen ta fram en proposition som redogör för lagrådets synpunkter och beskriva om och hur hänsyn har tagits till dessa.
För att riksdagen ska hinna fatta beslut om nya lagstiftningar under våren 2024 så har riksdagen meddelat regeringen ett sista datum för att de ska hinna behandlas. Det datumet är i mitten av mars. Det innebär att en lagrådsremiss om nya regler för hållbarhetsrapportering måste beslutas och lämnas till lagrådet inom kort. Det händer att riksdagen ger regeringen dispens att komma in med propositioner senare om det är nödvändigt enligt t.ex. EU-regelverk att lagstiftning införs, som i fallet med CSRD. Att regeringen inte tagit med en proposition om nya krav på hållbarhetsredovisning i propositionsförteckningen betyder egentligen ingenting. Regeringen har alltså fortfarande tid på sig att besluta om en proposition.
De nya reglerna innebär att de första företagen redan i början av 2025 måste rapportera för verksamhetsåret 2024, vilket innebär att bolagen redan påbörjat sitt arbete för att kunna ha en chans att hinna uppnå en lagenlig CSRD-rapportering. Avsaknaden av det svenska regelverket orsakar ytterligare osäkerhet i en redan utmanande situation. Bolagen navigerar nu i ett landskap utan praxis, utan alla standarder på plats samt utan information om exakt hur granskningen av revisorerna ska gå till.
En bra utgångspunkt är dock utredningens förslag som håller sig på den miniminivå som EU-direktivet kräver. Utredningen föreslår ändringar i 19 svenska lagar för att införa reglerna. Regeringen kan inte föreslå mer utökade regler än utredningen föreslagit. Då måste en ny utredning göras och remitteras.
Till utredningen finns ett särskilt yttrande skrivet av en av utredningens experter, som representerar Svenskt Näringsliv. Hon är kritisk till att utredaren inte tagit fram förslag på möjligheten att tillåta att oberoende leverantörer av kvalitetsgranskningstjänster genomför granskningen av hållbarhetsrapporten. Det finns utrymme för det i direktivet. Helt kort skulle det kunna innebära att ett företag blir ackrediterat till att granska hållbarhetsrapporterna, alltså utöver det som ackrediterade revisorer utför idag. I flera EU-länder finns denna möjlighet. Men utredningen har alltså kommit till en slutsats att endast auktoriserade revisorer ska få sköta granskningen (se sid 235–241 i utredningen). Att utredningen inte lagt lagförslag för att tillåta oberoende granskare innebär att regeringen inte kan lägga ett sådant lagförslag utan att göra en ny utredning och remittera lagförslaget – vilket den alltså inte gjort.
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det fortfarande är oklart när den svenska lagstiftningen kommer att komma på plats, och om den kommer att bli färdig i tid. Bolagen, revisorerna och andra berörda aktörer får till dess luta sig mot utredningens förslag, samt bevaka utvecklingen. Klart är dock att bolagen inte har tid att vänta på att lagstiftningen kommer på plats, vilket lyckligtvis många bolag redan insett. 2050 belyser har tidigare redogjort för vad de nya reglerna innebär och vi stöttar bolag och koncerner från olika branscher bland annat med utbildningar, rådgivning, dubbla väsentlighetsbedömningar, hållbarhetsstrategier, kommunikation etc.
Läs mer
Det här behöver du veta just nu om CSRD och ESRS
Är er process för klimatrelaterad risk- och scenariosanalys redo för CSRD?
Stora fördelar med framförhållning inför ny hållbarhetslagstiftning
Anders Grönvall
Senior konsult 2050
Rebecka Jakobsson
Senior konsult 2050