2024 är året då CSRD kommer att vara på allas läppar i näringslivet. De nya kraven på hållbarhetsrapportering är utmanande. En av 2050:s främsta experter på ämnet, James Hennessy, utvecklar ett problem som många företag kommer att stöta på, dvs om deras nuvarande klimatrelaterade risk- och Scenarioanalyser är redo för CSRD. English version available here
“Företaget ska förklara hur det har använt klimatrelaterad scenariosanalys, inklusive olika klimatscenarier, för att informera om identifiering och bedömning av fysiska risker och övergångsrelaterade risker och möjligheter på kort, medellång och lång sikt.” — ESRS E1, Paragraf 21
Vad är klimatrelaterad scenariosanalys och hur integreras den i ESRS?
Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) trädde i kraft i januari 2023. Företag som omfattas av CSRD börjar rapportera enligt European Sustainability Reporting Standards (ESRS) år 2025 (för år 2024).
ESRS specificerar innehållet som ska inkluderas i rapporterna och baseras till stor del på befintliga ramverk, standarder och riktlinjer för hållbarhetsrapportering, inklusive Taskforce on Climate-related Financial Disclosures (TCFD) rekommendationer.
Medan de specifika kraven för offentliggörande som är tillämpliga på ett rapporterande företag kommer att styras av företagets dubbla väsentlighetsanalys, så kommer de flesta stora företag sannolikt att dra slutsatsen att klimatförändringar är ett väsentligt ämne. Detta gör “ESRS E1 — Klimatförändring” till ett centralt fokus för många av våra kunder.
Klimatrelaterad scenariosanalys är en klimatfokuserad “process för att identifiera och bedöma en potentiell rad utfall av framtida händelser under osäkra förhållanden” (ESRS Annex II). En välplanerad och genomförd scenariosanalys “hjälper företag att fatta strategiska och riskhanteringsbeslut under komplexa och osäkra förhållanden och bidrar därigenom till utvecklingen av större strategisk motståndskraft och flexibilitet”.
ESRS specificerar att ett rapporterande företag ska (obs ej uttömmande) förklara hur det har:
- Använt klimatrelaterad scenariosanalys, inklusive olika klimatscenarier, för att informera om identifiering och bedömning av fysiska risker och övergångsrelaterade risker och möjligheter på kort, medellång och lång sikt (ESRS E1, Paragraf 21)
- Definierat kort‑, medellång- och långsiktiga tidshorisonter och hur dessa definitioner är kopplade till förväntad livslängd för dess tillgångar, strategiska planeringshorisonter och kapitalallokationsplaner (ESRS E1, AR 11)
- Identifierat fysiska faror och övergångshändelser och screenat om dess tillgångar och affärsverksamhet (dvs. värdekedja) kan vara utsatta för dessa händelser och faror på kort, medellång och lång sikt (ESRS E1, AR12-AR15)
- Bedömt fysiska faror (baserat på höga utsläppsklimatscenarier) och övergångshändelser (baserat på scenarier som är förenliga med Parisavtalet och begränsar klimatförändringarna till 1,5°C utan eller med begränsad överskjutning) (ESRS E1, AR12-AR15).
De ska också offentliggöra sina:
- Väsentliga påverkan, risker och möjligheter (ESRS 2, Paragraf 46)
- Förväntade finansiella effekter av väsentliga fysiska och övergångsrelaterade risker samt potentiella klimatrelaterade möjligheter, inklusive andelen tillgångar med materiell risk (i) innan övervägande av klimatanpassnings- och mitigationsåtgärder och (ii) hanterad genom klimatanpassnings- och mitigationsåtgärder (fasad, inte obligatoriskt det första året) (ESRS E1, Paragraf 64–67).
Varför kommer företag att ha svårt att uppfylla kraven för ESRS för klimatrelaterad scenariosanalys?
Att uppfylla kraven för klimatrelaterad scenariosanalys enligt ESRS kommer att vara en utmaning och risk för många företag, eftersom majoriteten av företagen:
- Rapporterar för närvarande inte i linje med TCFD-rekommendationer (TCFD informerar direkt eller stämmer överens med många av de klimatrelaterade kraven för ESRS), vilket ger lite tid att implementera och förbättra ESRS-justerad klimatrelaterad scenariosanalys. Till exempel fann 2050 års Transparency Index 2023 att mindre än hälften (47%) av företagen listade på Stockholmsbörsen rapporterar enligt TCFD-riktlinjerna.
- De företag som har påbörjat implementering av TCFD och/eller risk- och möjlighetsbedömningar relaterade till klimatet rapporterar antingen inte eller har svårt att implementera scenariosanalysrelaterade offentliggörandekrav, såsom “motståndskraft mot strategi”-offentliggörandet. Till exempel indikerar forskning publicerad av TCFD i TCFD 2023 Statusrapport att “motståndskraft mot strategi” är:
- Minst rapporterat — Minst rapporterat av alla TCFD-rekommenderade offentliggöranden 2022 (11% av företagen i granskningspopulationen med TCFD-justerade offentliggöranden).
- Mest svårt — Mest svårt att implementera av alla TCFD-rekommenderade offentliggöranden, där 88% av företagen i granskningspopulationen indikerade att detta var antingen “mycket svårt” eller “något svårt”.
Hur kan du arbeta mot att göra er klimatrelaterade scenariosanalys redo för CSRD?
För att fortsätta mot en ESRS-justerad klimatrelaterad scenariosanalys bör företag (ej uttömmande):
- Identifiera nyckelintressenter internt (och externt) att involvera i processen, med fokus på att inkludera ett brett spektrum av kompletterande perspektiv från olika affärsfunktioner (t.ex. hållbarhet, inköp, leveranskedja, drift, produktutveckling, försäljning och marknadsföring, risk, redovisning och finans).
- Förstå och kartlägga sin värdekedja (dvs. den “fulla omfattningen av aktiviteter, resurser och relationer som rör företagets affärsmodell och den externa miljön där den verkar … från koncept till leverans, konsumtion och slutet av livet” (ESRS Annex II)).
- Välja ett lämpligt utbud av klimatrelaterade scenarier, som minst överensstämmer med ESRS-kraven (dvs. höga utsläppsklimatscenarier och scenarier som är förenliga med Parisavtalet och begränsar klimatförändringarna till 1,5°C utan eller med begränsad överskjutning).
- Identifiera och överväga ett brett utbud av övergångshändelser (t.ex. täckande policy och juridik, teknologi, marknad och ryktesrelaterade övergångshändelser) och fysiska faror (t.ex. täckande olika akuta och kroniska klimatrelaterade faror) med en värdekedjeövergripande perspektiv.
- Bedöma väsentligheten av klimatrelaterade risker och möjligheter med hänsyn till företagsspecifika antaganden och resultat från de valda klimatrelaterade scenarierna och, om möjligt, tillämpa befintliga in-house företagsriskhanteringsramverk, risktrösklar och processer.
- Definiera, överens om och genomför riskbaserade politiker för klimatanpassning och ‑mitigering, mål och handlingsplaner, inklusive att göra lämpliga avsättningar för kapital och driftsutgifter.
- Vara transparent, inklusive begränsningar i den antagna scenariosanalysprocessen.
Ovanstående kommer att göra er mer CSRD-klara och, för CDP-rapportörer, kan även förbättra er CDP-poäng.
Så, är er process för klimatrelaterad risk- och scenariosanalys redo för CSRD?
James Hennessy, senior konsult, 2050