Biokol är en av flera metoder för att fånga in koldioxid ifrån atmosfären, både IPCC och SBTi pekar ut biokol som en viktig klimatåtgärd. Förutom den kolinlagrande egenskapen finns en rad andra möjliga nyttor vid användandet av biokolet så som ökad bördighet och bättre jordhälsa. Biokolets förmåga att lagra kol ligger på en tidsskala mellan de naturliga lösningarna i skog och mark, dvs mindre än 100 år och de tekniska lösningar som har tidshorisont på långt över 1000 år. Denna tidsskala och varierande förhållanden är en utmaning när man ska beräkna hur mycket kol som lagras en viss tid i förhållande till klimatutmaningens behov, men detta får inte bli ett hinder för den faktiska omställningen!
Forskarna klargör vetenskapen för biokolets långsiktiga kolinlagring!
Två biokolsforskare vid SLU, Cecilia Sundberg och Azzi, har samlat forskare från hela världen med relevant kunskap om biokol för att ställa sig bakom ett klargörande om biokols stabilitet. Syftet är att bringa klarhet i vad man med säkerhet vet om biokolets stabilitet, något som ibland kan bli otydligt i ljuset av akademiska diskussioner om detaljer. Forskarna är exempelvis helt eniga om att biokol som produceras enligt best practice är ett relevant alternativ för att bekämpa klimatförändringarna och att de detaljer som återstår att utreda inte får fördröja införandet av biokol som klimatåtgärd. Här kan de 20 punkterna läsas i sin helhet.
Helena Söderqvist, senior klimatanalytiker på 2050 menar att detta förtydligande är välkommet. Många strategiska beslut för framtiden ska tas av både beslutsfattare på politisk nivå och inom näringslivet, då behöver beslutsunderlaget vila på gedigen vetenskaplig grund.
Helena Söderqvist
Senior klimatanalytiker
2050 Consulting