En lyckad hållbarhetsredovisning lyfter bolaget

Lagstiftning kring före­tagens håll­bar­hets­re­do­vis­ningar har ökat det senaste decenniet och samtidigt har kunder och inve­sterare börjat efter­fråga tillgång på infor­mation utöver finan­siella data för att kunna fatta viktiga beslut. Kaos har blivit struk­turer och tydliga prio­ri­te­ringar, över­flödigt innehåll har gett plats till det väsentliga och rele­vanta, sälj­språket har ersatts med en balan­serad retorik. Många orga­ni­sa­tioner har insett vilka fördelar en bra håll­bar­hets­re­do­visning har för lönsamhet och utveckling. Anna Yeli­stratova är konsult på 2050 och har arbetat med håll­bar­hets­re­do­visning inom flera branscher. 

Vilken nytta finns det för före­tagen att rapportera kring sitt hållbarhetsarbete?

–  Flera! Det finns uppenbara affärs­stra­te­giska fördelar, såsom att en välskriven håll­bar­hets­re­do­visning är ett effektivt mark­nads­fö­rings­verktyg. Orga­ni­sa­tionen kan presentera sig på ett sätt som skapar förtroende. De kommu­ni­kativa förde­larna är att använda håll­bar­hets­re­do­visning som en av de mest kritiska källorna som infor­merar om verk­sam­heten från ett holis­tiskt perspektiv. Den typen av infor­mation är särskilt viktig för medar­betare och inve­sterare, säger Anna Yelistratova.

Hur kan en håll­bar­hets­re­do­visning användas för att stärka den interna verksamheten?

–  Ju längre jag jobbar med en verk­samhet desto tydligare blir det för mig att arbetet med håll­bar­hets­re­do­vis­ningen är ett mycket effektivt och peda­go­giskt verktyg som hjälper att kart­lägga verk­sam­hetens håll­bar­hets­u­ni­versum med dess nyckel­per­soner, huvud­frågor, KPIs, pains och gains. Dessutom är håll­bar­hets­re­do­visning ett perfekt sätt att förstärka före­tagskultur, sprida före­tagets värde­ringar och samla medar­betare kring en delad vision, säger Anna Yelistratova.

Hur kommer lagstift­ningen utvecklas framöver och vad krävs av bolagen?

–  Håll­bar­hets­re­la­terad lagstiftning utvecklas ständigt och kommer efter hand troligtvis omfatta fler bolag samtidigt som kraven på vilka aspekter som ska belysas blir fler. Ett av de senaste tilläggen var ändringarna i Årsre­do­vis­nings­lagen med nya krav på fler än 1600 svenska företag som behöver inkludera miljöfrågor, sociala förhål­landen, personal, respekt för mänskliga rättig­heter och motver­kande av korruption i redo­vis­ningen. Andra exempel är Modern Slavery Act i Stor­bri­tannien med sina redo­vis­ningskrav kring männi­sko­handel, Mexicos General Law on Climate Change med dess redo­vis­ningskrav samt Barn­kon­ven­tionen som ska bli till en svensk lag. De hårdare lagkraven från EU-länderna skapar en lavi­neffekt i andra regioner. Företag i Lati­na­merika och Asien använder håll­bar­hets­rap­por­tering som ett sätt att proaktivt möta sina kunders krav på certi­fi­e­ringar och data kopplade till miljö­mässig och social påverkan, säger Anna Yelistratova.

Vilken är den gemen­samma nämnaren bland lyckade hållbarhetsredovisningar?

–  En bra redo­visning ska visa att orga­ni­sa­tionen verk­ligen har tänkt till, är medveten om sina risker och sin negativa påverkan på omvärlden, och är redo att bli bättre – även om det inte kommer att ske under nästa redo­vis­ningsår. Den här blicken framåt är något som ofta saknades för några år sedan. Inve­sterare, ägare, poten­tiella medar­betare och samar­bets­partners behöver se hela perspek­tivet, hela bredden av påverkan. En annan viktig para­meter är den visuella profilen. En bra håll­bar­hets­re­do­visning är resultat av ett tätt samarbete mellan olika avdel­ningar. Den ska både ha orga­ni­sa­tionens visuella iden­titet och före­tags­språk samt stärka orga­ni­sa­tionens stra­te­giska position, avslutar Anna Yelistratova.