Det blir tydligare att allt fler bolag inser vikten av att integrera klimatfrågan samt dess risker och möjligheter i verksamheten. Parallellt ökar kraven för rapportering, bland annat genom IFRS:s nya organisation, EU:s Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) och Taxonomin.
Under förra veckan presenterade International Financial Reporting Standards (IFRS) Foundation den nya sammanslutningen International Sustainability Standards Board (ISSB) vars syfte är att ta fram ett globalt omfattande ramverk för ökad transparens och jämförbarhet hållbarhetsrapporter emellan. Liksom för den finansiella rapporteringen. Ett av flera ramverk som är tänkt att linjera med både CSRD och ISSB är Taskforce on Climate-related Financial Disclosure (TCFD). TCFD:s syfte är att underlätta integreringen av klimatrelaterade finansiella risker och möjligheter i organisationer. Allt fler bolag väljer att hänvisa till TCFD i sina års- och hållbarhetsrapporter och antalet officiella ”TCFD supporters” har ökat med drygt 73% under 2021 gentemot föregående år enligt oktobers statusrapport. Vi på 2050 har också sett en tydlig uppväxling av arbetet med ramverket bland de bolag vi arbetar med under året. Julia Wennberg och Sandra Gustafsson, konsulter på 2050, belyser – de icke så självklara – fördelarna med TCFD och de naturliga stegen framåt för de bolag som redan påbörjat implementeringen med TCFD:s rekommendationer.
Vilka fördelar har de bolag som redan följer TCFD:s rekommendationer?
Utöver de självklara fördelarna att bolag som arbetar med TCFD får en bättre överblick och hantering av sina risker så finns idag allt tydligare förväntningar från intressenter att rapportera i enlighet med rekommendationerna. Framför allt upplevs investerare mer intresserade av klimatrelaterad information men nu väntas även ett upptrappat arbete med klimatrisker bli aktuellt med hänsyn till EU:s kommande direktiv CSRD.
Vad vet vi om Corporate Sustainability Reporting (CSRD)?
CSRD antogs av EU-kommissionen i april och träder i kraft 2024, då företag ska rapportera data från räkenskapsåret 2023. Härnäst ska förslaget tas till Europaparlamentet och Europeiska unionens råd där vi förväntar oss att resultatet blir en slutlig lagtext baserat på kommissionens förslag. European Financial Reporting Advisory Group (EFRAG) presenterade i fredags arbetsgruppen som ska agera expertstöd och kvalitetssäkring i framtagandet av gemensamma standarder för rapportering i enlighet med CSRD. Direktivet ställer krav på att bolag av viss storlek (sett till antal anställda, balansomslutning och/eller nettoomsättning) ska redovisa hur klimatrelaterade risker integreras och hanteras. Med stor sannolikhet kommer det ställas krav på att denna information ska tredjepartgranskas. Något flertalet stora bolag gör på frivillig basis idag, men vilket alltså blir krav.
Direktivet kommer att kompletteras med standarder för hållbarhetsrapportering. ERFAG släppte nyligen en prototyp av en standard för rapportering av klimataspekter. Riktlinjerna som ges av TCFD överensstämmer väl med de förväntade kraven i CSRD vilket ger de aktörer som redan påbörjat arbetet med TCFD ett försprång i det arbete som sannolikt blir krav om redan två år. Vi förväntar oss ett nytt utkast på standarderna i slutet av månaden.
Hur omfattande är TCFD:s rekommendationer?
TCFD uppskattade 2017 att en full implementering av rekommendationer skulle ta omkring fem år och därefter förväntas förbättrings- och uppföljningsarbetet att fortskrida. Idag har inget företag ännu lyckats med en fullständig TCFD-implementering. Med hänsyn till förväntningarna kring tidsramen från TCFD kommer det vara viktigt att de som inte redan påbörjat sin implementering lägger på en extra växel för att se till att de har möjlighet att samla in nödvändig information från verksamhetsåret 2023.
Ett annat ramverk som förväntas träda i kraft nu vid årsskiftet är EU:s taxonomi. I taxonomin ställs det krav på många verksamheter som klassificeras som ”gröna” att man ska ha gjort en risk- och sårbarhetsanalys samt följt upp med åtgärder. Aktörer som redan arbetar med sina klimatrelaterade risker och möjligheter genom TCFD kan dra stor fördel av detta arbete för att säkerställa taxonomilinjering.
Hur ska man börja?
Många lagkrav och standarder är på gång och det kan tyckas överväldigande, dock är det betryggande att flertalet verkar luta sig mot TCFD. Vi ser en övergripande trend att många initiativ och standarder lierar med varandra och TCFD har blivit ett sådant ramverk som är — och kommer bli ännu mer — användbart för att nå upp till flera rapporteringskrav. För de stora bolag som berörs av EU:s rapporteringskrav men inte har påbörjat arbetet med TCFD än är det hög tid att sätta ihop en arbetsgrupp och påbörja implementeringen.
Av vår erfarenhet är ett viktigt första steg att få styrelse och/eller ledning ombord för att sedan utgå ifrån existerande processer och data innan en organisation påbörjar implementeringen del för del. Vi tycker det är värt att poängtera att rapporteringen är viktig, men det allra viktigaste är att genomgå processen av en implementering och att se rapporteringen som ett hjälpmedel för att lyfta företags hela strategiska arbete.