Regeringen har släppt en klimatpolitisk handlingsplan som svarar mot det klimatpolitiska ramverket. Det har potentialen att vara ett kraftfullt verktyg för konkret klimatomställning då handlingsplanen spänner över flera utsläppsområden och innehåller 132 konkreta reformer. Läs Nina Ekelund och Deniz Butros analys av handlingsplanen.
De senaste siffrorna från Naturvårdsverket visar att Sveriges territoriella utsläpp under 2018 minskade med två procent. Ett välbehövligt trendbrott men ändå långt ifrån forskningens krav för att klara 1,5‑gradersmålet. Bakgrunden till den klimatpolitiska handlingsplanen är det klimatramverk som Sveriges riksdag beslutade om 2017. I den framgår att en handlingsplan för varje mandatperiod ska presenteras. Sent omsider har nu handlingsplanen kommit, men den är mycket ambitiös i sin framtoning.
Vad innehåller den klimatpolitiska handlingsplanen?
Handlingsplanen består av 132 reformer inom 21 kategorier som spänner brett över politikens många områden, bland annat: prissättning av växthusgasutsläpp, industri, transport och infrastruktur, EU samt klimat och handel.
- Varje år är avgörande för hur väl världen kommer att ställa om till klimatneutralitet eftersom medeltemperaturen redan ökat en grad från förindustriell nivå. Den klimatpolitiska handlingsplanen utgör ett försök att ta ett nytt grepp om politiken där klimatfrågan ska integreras i alla utgiftsområden. Det är en ambitionshöjning som också kommer att behöva en finansiering, det har ännu inte presenterats närmare, säger Deniz Butros.
Vilka är de viktigaste åtgärderna i handlingsplanen?
Handlingsplanens många reformer kommer att påverka såväl staten och andra offentliga aktörer som företagen. Följande reformer kan komma att ha stor betydelse för svensk klimatomställning.
- Strategi för cirkulär ekonomi: eftersom det är en förutsättning för att skapa cirkulära och hållbara affärsmodeller.
- Satsning på negativa utsläpp: kunskapen och användningen som biokol och andra verktyg för negativa utsläpp är nödvändiga för att klara klimatmålen.
- Strategi för bioekonomi: behovet av biomassa är enormt, inte minst för produktion- och transportsektorerna. Strategin behövs för att balansera mellan ökad produktion av biomassa och bevarande av biologisk mångfald.
- Offentlig upphandling vässas: företag med höga klimatambitioner konkurreras idag ut av företag utan klimatambitioner. Lagen om offentlig upphandling är också ett potentiellt kraftfullt verktyg för att uppmuntra till innovation och teknikutveckling.
- Den klimatpolitiska handlingsplanen innehåller ett stort antal utredningar, som flera är avgörande för om Sverige ska klara klimatmålen. Därför måste utredningarna vara effektiva, nyttja befintlig kunskap och plattformar för att så snart som möjligt kunna implementera ny lagstiftning, säger Deniz Butros.
Hur kommer handlingsplanen påverka företagen och affärerna?
Näringslivet pekas ut som en viktig aktör, inte minst som föredömen på en internationell spelplan.
- Många företag är på tårna och vill göra stora klimatinvesteringar och ska vi lyckas med klimatomställningen behövs en snabbare hantering av miljötillstånd. Vi ser också att det är strategiskt att lyckas med Sveriges klimatmål inom transportsektorn, minska med 70 procent till 2030. Det är viktigt att lyckas med det transportmålet i närtid både för att företagen ska minska sina utsläpp och för att Sverige ska vara ett föredöme i världen, säger Nina Ekelund.
Vad saknas?
- Det saknas en kvantifiering av hur mycket åtgärderna bidrar till att närma oss klimatmålen. Man kunde önskat en tydlighet kring hur reduktionsplikten ska se ut år 2030, eftersom det är en viktig komponent för att lyckas med transportmålet till 2030, säger Nina Ekelund.