Kommissionen har tagit fram ett förslag på hur införandet av koldioxidtullar, den så kallade gränsjusteringsmekanismen Carbon Border Adjustment Mechanism (CBAM), ska se ut. Bland annat behandlas hur företag ska rapportera koldioxidutsläpp från det att övergångsperioden börjar i oktober 2023. 2050 och Linköpings universitet har tagit fram ett remissvar baserat på vår erfarenhet från det gemensamma forskningsprojektet AI-Powered Carbon Border Adjustments (AICA), som syftar till att stötta näringslivet i införandet av koldioxidtullar.
Våra synpunkter rör behovet att kunna hemlighålla affärskritisk information, minska den administrativa bördan och ha höga incitament för att minska utsläppen. Vår rekommendation är att ta AI till hjälp för att för att underlätta rapporteringen av koldioxidutsläppen.
Vad innebär gränsjusteringsmekanismen?
Lagstiftningen är en del av EU:s Gröna giv och syftar till att minska risken för att produktion av utsläppsintensiva varor flyttar från EU till länder utanför unionen. I samband med att EU inför allt tuffare klimatlagstiftning utgör orättvisa spelregler i handeln samt koldioxidläckage till andra länder reella risker. För att minska koldioxidutsläppen från vissa importvaror till EU (t.ex. stål, cement och aluminium) kommer importörer bli skyldiga att rapportera koldioxidutsläpp till nationella myndigheter från 2024. Efter övergångsfasen, som tar slut 2026, kommer importörer även behöva betala ett koldioxidpris på varornas rapporterade utsläpp.
Sammanfattning av vårt remissvar
EU är genom införandet av koldioxidtullar en global föregångare på klimatområdet. Vårt remissvar beskriver vilka förutsättningar som bör finnas på plats för att införandet ska ske på ett rättvist sätt, och speglar resultaten från forskningsprojektet AICA, som sedan 2021 drivits av 2050 och Linköpings universitet i samarbete med ett antal aktörer från näringslivet. Forskningen har bland annat fokuserat på hur artificiell intelligens kan användas för att underlätta rapportering av koldioxidutsläpp, samt de behov som kan uppstå bland intressenter både i och utanför EU när koldioxidtullarna blir verklighet. Våra synpunkter kan sammanfattas i tre delar.
1. Integritet och säkerhet i rapporteringen
Vår forskning visar att flera företag ser med oro på ökad rapportering av utsläppsdata, eftersom ökad transparens kring affärskritisk information kan innebära en risk. I vårt remissvar uppmanar vi därför EU-kommissionen att säkerställa ett neutralt ägande och hög säkerhet för de rapporteringssystem som utvecklas. I vårt svar beskrivs också de goda erfarenheter importerande företag har kopplat till användning av AI-verktyg för att samla in och lagra känsliga data på ett säkert sätt.
2. Undvika dubbelrapportering samt ökad administration
Vi ser flera fördelar med att gränsjusteringsmekanismen planeras bli kompatibla med befintliga tullsystem. Kompatibla system innebär, utöver ett mer sammanhållet och standardiserat regelverk, också mindre administrativ börda för rapporterande företag. Det är positivt att förslaget tillåter användning av sekundärdata vid rapporteringen, eftersom det ofta innebär en stor utmaning för företagen att få utsläppsdata från underleverantörer.
3. Säkerställa incitament för utsläppsminskningar
I vårt remissvar uppmanar vi kommissionen att öka incitamentet för företagen att minska sina utsläpp, genom att genomföra vissa rapporteringstekniska ändringar. Eftersom träffsäkerheten i sekundära utsläppsdata idag ofta är låg finns en risk att utsläppsminskande åtgärder inte avspeglas i de koldioxidutsläpp som rapporteras. Användningen av sekundärdata kan därför innebära att företagens vilja att vidta sådana åtgärder minskar. Vi menar att detta kan undvikas genom att låta rapporteringen i högre utsträckning ta hänsyn till successivt förbättrade mätmetoder. Successivt förbättrade mätmetoder skapar dels bättre förutsättningar för gradvisa utsläppsminskningar, dels innebär att rapporterade data blir mer rättvisande.
Vi har tidigare skrivit om behovet av automatiserade koldioxidberäkningar för införandet av CBAM, vilket vi återkommer till även i detta remissvar. Hela vår feedback finns tillgänglig här på EU-kommissionens officiella hemsida.
Anna Ljung
Associate professor vid Linköpings universitet
anna.ljung@liu.se
Claire Marshall
Konsult
claire.marshall@2050.se