I ett unikt forskningsprojekt ska 2050 och Linköpings universitet undersöka hur Artificiell intelligens kan användas för att förhindra koldioxidläckage i EU:s utsläppshandelssystem. Projektet ska ta fram en legitim och effektiv teknisk lösning som underlättar genomförandet av EU:s gränsjusteringsmekanism (CBAM).
Den 14e juli fattade Europeiska kommissionen beslut om att inrätta en gränsjusteringsmekanism. Denna mekanism, som benämns som CBAM (Carbon Border Adjusment Mechanism), ska komplettera EU:s utsläppshandelssystem genom att växthusgasutsläpp som orsakas av varor som importeras till EU också prissätts och regleras på motsvarande sätt. Förslaget är en del av EU:s så kallade Fit for 55-paket, vilket avser att minska utsläppen i EU med 55 procent till 2030 utifrån 1990 års nivåer. Syftet med gränsjusteringsmekanismen är att minska risken för koldioxidläckage i EU:s utsläppshandelssystem, det vill säga att koldioxidintensiv produktion flyttar till länder med låga klimatambitioner. Mekanismen är också tänkt att stimulera andra länder att ta initiativ till att prissätta utsläpp inom sina länder och förmå företag utanför EU att sänkta sina utsläpp. Förslaget ska börja fasas in från 2023 och tillämpas fullt ut från 2026 för import av cement, elektricitet, gödselmedel, järn och stål samt aluminium.
Det finns dock flera utmaningar med den föreslagna gränsjusteringsmekanismen. Mekanismen måste utformas och tillämpas på ett sätt så att den är förening med WTO-regelverket och inte provocerar fram omotiverade handelskonflikter. Den bör inte heller skapa onödigt betungande bördor för företag och de myndigheter som ska hantera den.
I oktober inledde 2050 Consulting AB och Linköping universitet forskningsprojektet AI-powered Carbon Border Adjustment. Avsikten är att undersöka hur vi med ett maskininlärningssystem, så kallad Artificiell intelligens (AI), kan tillämpa gränsjusteringsmekanismen på ett sätt som uppfattas som legitimt och effektivt av såväl internationella handelspartner som näringslivet inom EU. De beräkningar som ska göras måste utgå från tillförlitliga utsläppsdata och en livscykelanalys som omfattar varornas alla delar och material. Företagen Toyota Material Handling och Alfa Laval deltar som partners i projektet.
Forskningsprojektet är finansierat av Vinnova, i samråd med Formas och Energimyndigheten, inom utlysningen ”AI i klimatets tjänst”. Det är unikt i sitt slag då det avser att utveckla ett AI-system som är kapabelt att framställa och validera livscykelanalyser och utsläppsberäkningar för varor som produceras och sätts samman i Sverige, EU och övriga världen. Projektet kommer för det första att undersöka vilken typ av data som kommer att krävas för att utveckla AI-systemet. Det ska vidare studera möjligheten att skapa ett AI-system som gör tillräckligt tillförlitliga och opartiska livscykelanalyser, beräkningar och redovisningar så att verktyget kan ses legitimt i ett internationellt sammanhang och av industrin. Det handlar bland annat om transparens, likvärdighet behandling och effektivitet. Projektet har också beröring på frågor om hur ett AI-system kan hantera frågor såsom osäkerhet, precision, tolkning av data och rättvisa.
Läs mer om projektet liksom om EU:s gränsjusteringsmekanism .