EU:s nyligen beslutade klimatpolitik, Fit-for-55, innebär bland annat att de företag som ingår i utsläppshandelssystemet ETS kommer att tvingas minska utsläppen snabbare än vad som krävdes tidigare, vilket kommer att leda till ökade kostnader för dem som inte ställer om.
För att undvika koldioxidläckage, t.ex. att europeiska industrier flyttar produktionen utomlands, så har EU infört Climate Border Adjustment Mechanism (CBAM). Den innebär att företag som importerar produkter av järn, stål, cement, aluminium och konstgödning kan komma att behöva betala en avgift för inbäddade utsläpp. Många importföretag vänder sig nu till 2050, som har stor erfarenhet av klimatberäkningar, för att få hjälp.
Vad innebär CBAM rent praktiskt?
Företag som importerar de berörda produkterna, kommer att behöva registrera i en särskild databas vilken klimatpåverkan som dessa produkter hade i tillverkningslandet. Senast den 31 januari 2024 ska företagen rapportera in uppgifter om varor som importerats mellan 1 oktober i år och 31 januari nästa år. Fram till den 1 januari 2026 är en övergångsperiod men efter det kommer de att behöva visa upp ett särskilt CBAM-certifikat för varje ton fossil koldioxidekvivalent som deras produkter orsakat (vilket inkluderar fler växthusgaser än fossilt koldioxid). CBAM-certifikatet kan de antingen köpa av EU eller få gratis om de kan intyga att producenten betalat skatt eller annan utsläppsavgift i tillverkningslandet.
Reglerna för vilka inbäddade utsläpp som ska ingå är olika för olika produkter och finns reglerat i kommissionens genomförandeförordning och tillämpningsföreskrifter. Det finns också en exakt lista med KN-nummer för exakt vilka produkter som berörs. Företag uppmuntras nu att begära ut specifika utsläppsvärden från sina leverantörer som ska användas i rapporteringen. Om de inte gör det, eller om de inte lyckas få fram specifika värden, så kommer istället schablonvärden som är högre än genomsnittet att läggs in i rapporteringen. Därför bör företag redan nu skicka förfrågningar till sina leverantörer så att de kan rapporter in korrekt, trovärdigt och verifierat uppgifter om den klimatpåverkan som de importerade produkterna har.
Är CBAM då en klimattull? Och varför har WTO inte stoppat EU från att införa CBAM? Jo, därför att det inte är en tull. Det är ju inte den som exporterar som betalar utan den som importerar. Därför bedöms CBAM vara WTO-kompatibelt.
Vad menas med koldioxidläckage?
Koldioxidläckage är när den europeiska industrin på grund av kostnader från klimatstyrmedel flyttar utomlands eller när deras kunder väljer att köpa av deras konkurrenter utanför unionen. Det gör ju att klimatstyrmedlen blir verkningslösa i praktiken eftersom utsläppen bara flyttar utomland. Därför kommer CBAM-avgiften att motsvara det som inhemska producenter betalar för utsläppsrätter. Det gäller då utsläppsrätter för deras egna utsläpp i skorstenen men också kostnader för elpriset eller pris för vätgasproduktion som beror på utsläppsrätter.
Produkternas inbäddade utsläpp ska rapporteras kvartalsvis. Första rapporteringen ska göras senast 31 januari 2024 – så det är bråttom för många att förstå det nya regelverket. Första halvåret kommer det att vara möjligt att använda schablonberäkningar av utsläpp som Kommissionen ska tillhandahålla, även om vi ännu inte sett det. Därför är det många importörer som nu vänder sig till 2050 som har lång erfarenhet av klimatberäkningar.
2050 har arbetat med frågan om CBAM under lång tid och har i ett gemensamt forskningsprojekt med Linköpings universitet arbetat med att utveckla AI-Powered Carbon Border Adjustments (AICA), som syftar till att stötta näringslivet i att enklare ta fram utsläppsvärden som kan användas i CBAM-rapporteringen. Varför har CBAM kommit till?
Den politiska bakgrunden till CBAM är att förhindra koldioxidläckage, vilket annars är en risk när ETS nu skärps kraftigt. Utsläppen i sektorn ska minska med 62 procent till 2030 och kommer gå ner mot noll strax före 2040. Skärpningen görs dels genom att 90 miljoner utsläppsrätter helt enkelt skrotas 2024 och 27 miljoner skrotas under 2026. Men den linjära reduktionsfaktorn skärps också och den innebär att antalet utsläppsrätter tillgängliga för företagen minskar varje år. Också den del av utsläppsrätterna som företagen får gratis minskas stegvis och ska försvinna helt 2034.
Det här kommer att öka kostnaderna kraftigt för dessa konkurrensutsatta produkter om de inte ställer om snabbt. Utsläppen kommer ju också att stegvis förbjudas i och med att antalet utsläppsrätter närmar sig noll.
Hur reagerar nu de exporterande länderna?
Förhoppningen är att CBAM ska leda till att de länder som är stora exportörer av produkter och som konkurrerar med europeiska företag inom ETS-sektorn, ska införa egna koldioxidskatter eller utsläppshandelssystem. För varför skulle de vilja att EU tog in pengar som i förlängningen betalas av europeiska konsumenter, när de själva kan dra in samma summor?
När 2050 nyligen besökte Bryssel och träffade Gerassimos Thomas, chefen för EU-kommissionens skattedirektorat som är ansvarigt för införandet av CBAM, berättade han att han nu reser världen runt och lär de exporterande länderna hur de ska införa en koldioxidskatt. Flera av de största exportörerna av dessa produkter har också redan aviserat att de kommer att införa någon typ av skatt eller utsläppshandelssystem. Detta innebär dock inte att svenska företag får minskad administrativ börda utan de måste fortfarande rapportera utsläppen i EU:s databas och även rapportera om tillverkaren betalt något ekonomiskt styrmedel. Regeringen har nyligen beslutat att Naturvårdsverket ska vara ansvarig myndighet för CBAM i Sverige. Naturvårdsverket har lagt upp ett referensbibliotek med mer information mer om CBAM och hur ert företag påverkas av detta.
Läs mer:
2050 och LiU ger remissvar till EU kring förslaget på koldioxidtullar
Vi har tidigare skrivit om behovet av automatiserade koldioxidberäkningar för införandet av CBAM, vilket vi återkommer till även i ovanstående remissvar. Hela vår feedback finns tillgänglig här på EU-kommissionens officiella hemsida.
AICA – ett AI-projekt för att skapa trovärdiga klimatberäkningar
Mårten Wiktor
Konsult på 2050
Anders Grönvall
Senior konsult på 2050